back on track.

Hej hej hallå. Tog en ofrivillig paus här. Har nämligen arbetat(!) och andra ting fick därför bli föremål för min otroliga multitaskingförmåga(I know.). Nåväl! Här trodde vi att våren var kommen, och i vårkänsloruset fyndades en stor gammal antik tvätthink i plåt på second hand och sen köpte vi upp hela lagret lavendel för att säkra en prunkande och väldoftande oas på balkongen. Sen kom slaskregnet, men blomsaken är frostsäker så där finns det åtminstone en sak mindre att bli less för.

Veckan har präglats av ett mystiskt fenomen, L har sprungit till spårvagnen varje dag kvart över sex som vanligt, so far so good. Tre minuter senare har han dock alltid kommit tillbaka för att han missat den, och därmed pendeltåget till jobbet eftersom han arbetar enligt parollen 'ingen marginal är en bra marginal'. Jag har alltså fått frukostsällskap vilket jag tyckt varit trevligt. L däremot tyckte inte alls det var trevligt. Han funderade och funderade och kom på att felet måste ligga på klockan. Han har "lånat" min pulsklocka "ett litet tag" eftersom hans egna har varit sönder, och drog slutsatsen att jag måste fifflat med den. Och det stämde ju.. Med sina egna saker får man ju fiffla och jag tyckte att det var onödigt att den gick två minuter för tidigt på spinningklassen -alltså ställde jag tillbaka den. Oj. Oj, oj. Så nu är problemet löst, och det var alltså inte zürichs spårvagnar det var fel på. Det var mig.

Imorgon kommer soffan. Då kommer vi inse att vi inte behöver köpa fler möbler till den här lägenheten. Den kommer nämligen vara överfull av soffa. Jag vaknar på nätterna och anar att vi hade platshybris när vi valde den. Tills alla kom på besök och sa "klein aber fein" om lägenheten, liten men nätt och fin. Iiih...! Följande fraser kan nog bli användbara: "välkomna, ta gärna av er skorna, så kan ni gå ombord på soffan", "dryck måste ha pip om den ska förtäras i lägenheten, annars kan den skvimpa ut när någon ställer sig upp". Det finns en nattklubblounge i zürich som är som ett enda stort soffhav, Vertical. Nu även på hardturmstrasse. Well, well, is i magen, bilder kommer.

Idag kunde jag tagit kort på finfrukosten som dukats upp här, i shit you not att den var något alldeles extra. Svensk klosterost, gul paprika, sallad, salami, nybakt flätbröd från Ls snela mamma, naturell yoghurt, havre, solroskärnor, hemgjord sylt, röd grapefrukt, te och kaffe. Faantastiskt! Och så såg vi på Så ska det låta. Haha. Nu är det diplomarbete och fiolspel och ommöblering i huset och kanske kanelbullsbak om det finns pärlsocker på centralstationen. Ciao ciao.

fröknars känsla för snö

Idag var en grym dag. Engelberg! Jag är helt slut och folk har fått mig att dricka rödvin. Nu ska jag dela säng med elin som har haft födelsedag idag. Återkommer med snajsiga detaljer. Puss

lovely sunday

Cykeltur blev det, perfekt. Såå himla mycket roligare att cykla in till stan än att åka spårvagn. Skönt. Blev inget konstköp men en runda till konsthuset i alla fall och ett par cykelstrumpor. Och tyngdpunkten lades på cykelaffären, ingen överraskad. En timme skulle ja tippa på, men de hade många fina saker och ägaren är en cool kille, gammal triatlet med grått hår och kulturbrillor. Jag gissar att han har ett gäng smäckra gamla bockstyreklassiker i garaget. Han känner min ljusblå juvel. Den har colliedäck. Oldstyle. Och så åt vi naturligtvis bratwurst vid bellevue som sig bör. Där står varje söndag hela zürichs överklass och väntar på sin korv i en lång lång kö. Vi trodde det var finanskrisen som satt sina spår, men efter lite research har vi klarlagt att det tydligen är en fin tradition sedan årtionden tillbaka. Nu jogg. tjoho.

spring scent

Japp, det luktar vår. Yes! Jag och L kom överens om att det är hög tid för cyklarna att få komma till stan från vintervilan på landet. Lördagen skulle bli the day. Sedan gick jag och tränade och L på möte. Halv tolv på natten kom han hem med en rad goda överraskningar i bagaget. Bland annat hade han redan fixat hit cyklarna, vilken kille! Så nu ska jag snart ut på premiärtur. Vi ska jaga konst när L's föreläsning är slut och dricka kaffe. Sen behöver vi helt klart nya tulpaner. Och kolla på ny racercykel.

Imorse fick vi besök av två vänner som skulle hämta bil och i hissen ner till garaget krockade vi med en jättestor mycket morgontrött hund som irrade ut på fel våning och inte fattade nånting, och dess ägare som pratade högtyska med hunden men själv var schweizare. Herregud, kan inte vara lätt att ha en hund med ett annat modersmål än man själv. Jag fattar ingenting.

snö /låt stå

Ska man orka med så mycket snö så måste man äta mycket.

Känner ni den här bruttan?

Här skymmer vi världens snyggaste utsikt

Elin är välkommen tillbaks!

akta dig för ryssen

Det är allvar. Uppe i stmoritz händer det ju alltsomoftast ganska overkliga saker. En kompis hade Liz Hurley som skidgäst för ett tag sen, en heeelt blåst tjej apparently. Efter en dags skidåkning som bestod av fyra timmars väntan i hotellfoyern och en timme på skidor uttrycker lizzan sitt önskemål om en guide med engelska som native language. Vännen säger fine, vill du lära dig åka skidor eller prata engelska? (Det finns en anledning till att vi inte har engelska skidlärare, pucko.) Jeeses.

Hursomhelst. Den rike ryssen. Han, bjöd in en vän till mig på efterfest efter avklarat skidmarathon. Iiinte bra. Bjöd på förmycket skumpa, vodka och annat. Vännen saknar nu både körkort och bil. Faan! Hur dum får man lov att bli. Taxi? Han är anonym. Fast han får tillbaka allt snart och ska aldrig göra om detta.

headache

Inte jag. Men vännen som skulle komma på besök/lägenhetsinspektion hade kopfschmerzen så hon ställde in. Så här sitter jag, nyduschad, nyhårkammad, nynagelklippt i en nystädad lägenhet med nybakta kakor. Överdriv? Ohwell, det var åtta månader sedan vi sågs. Man vill ju göra ett gott intryck! Sist så hade jag huvet fullt av uppsatsstress och hon såg till att jag fick frisk luft på joggingrundor i zürichs skogar.

Men kakorna smakar nog gott ändå. Hilini la ut receptet på mammsens paradkakor, finns det någon snabbare genväg till liten lycka?

För övrigt så är min käraste ägodel just nu mitt gymkort. Testat två spinningpass och ett bodypump. Pumppasset var ren nostalgi, preciiis samma program som på complett för hundra år sedan, fredagspasset med snygg-instruktören andreas. På fredag har jag siktat in mig på jazzdans, jag var en gång förra året...hmm fortsättning följer. Och lördag konditionsträning, ska bara locka med mig en kompis.

Havre är bra för kroppen.

kär i snö

Trippen till Klosters och Davos i helgen var inte jobbig. Älin och Lukas och jag och massa snö. Det var herrlich! Elins gästspel i zürich på väg från la grave till amsterdam bjöd på rödvin och skidåkning och jag fick lov att skolka från söndagens rep med orkestern. Efter en heldagsrep på lördagen kände jag ändå ganska behov av frisk luft och solsken även om vår ena violinsolist fick alla (tjejer) att dra efter andan... haha. Jeeteduktig och inte många år över tjugi. Han har till och med startat en facebookgrupp för att hans kompisar ska komma på konserten, snacka modernt liksom.

gatukritfest

Jag nämnde ju förra veckan, gatukritor, ja. Paradeplatz, hjärtat av finans-zürich, fick sig mycket riktigt ett stänk färg i den för tillfället kanske mycket tråkgrå vardagen. "Första officiella kritfest-gatheringen" var några överens om. Av andra kallades konstnärerna aktivister, däribland stadens recycling- och renhållningsteam som med sina städbandvagnar drog över platsen tidig morgon likt ryssens invasion och därmed utraderade det enda lilla tecknet på färggladhet i denna del av stan. Oh, well. Det finns nog kritor kvar, och snart, kommer våren. Muahhaha.

vasaloppsdagen i engadin.

Precis innan starten. Här kan man ju kosta på sig ett leende, intet anande av vad som komma skall.

Dedication to Rudolf Anderssons skidvalla. Bra glid.

Uppvärmning var det här ja.

Fångad på bild, trots att jag var så snabb. Credits till fotografen.
Stolt och genomsvett fem timmar senare, typ.

i'm back!

Jag gjooorde det! Stolt stolt stolt. På själva vasaloppsdagen körde jag fristilsloppet från Samedan till S-chanf, en nätt sträcka på 17 km och nästan 1000 inbitna girls. Jag är dock gudaglad att jag inte kör marathonloppet nästa söndag på 42 km med tanke på de big hills som överraskade en de sista fem kilometrarna. Men vilken stämning. Mersmak!
Bilder kommer.