snö och dylikt

En rapport på helgens skidåkning i grindelwald med omgivning: ja, den var fin den. Trots att jag åkte i lite lätt feberrus på söndan. En utmaning, men mycket pudersnö och strålande sol, joddelmusik i liften och ett godans gäng zürichvänner. Ett härligt autentiskt budgethotell "alpenblick" med en cafeteria uteslutande inredd efter temat american diner, för tjugo år sen. Två flugor, en jädra smäll. Wengen och lauberhorn-abfahrten och Eigernordwand får högsta betyg. L:s skidor får besöka skiddoktorn, spetsiga stenar under pudret, mmm.

I måndags fick jag lida till följd av helgens holabalo men i tisdags var vi en hel hög orkestermänniskor som åkte skridskor uppe vid hotel dolders isbana, såå romantiskt. Ja mysfaktorn var mycket hög, burt bacharach ur högtalarna och julbelysning och varm choklad. Orkesterns sportlovsuppehåll tas på allvar.
I helgen blir det Laax, sista helgen i brorsans skidgebiet innan han byter sysselsättning, bostad och liftsystem. Från herr ober till skidriddare på heltid, från portugispensionat med pappersväggar till ferielägenhet med playstation och från laax till allas vårt engelberg... Så, vi tar sista tillfället i akt och bor i L:s föräldrars hyrda lägenhet i fjällbyn. Pistskidor dessutom. Ska bli mycket underhållande.

Och, slutligen, så får vi besök om precis en vecka! Trollhättan kommer hit, eller ja, de får väl pulsa genom snön till närmaste kontinentala trafikpunkt. Deet blir heerligt det!

Puss!

hej grindelwald

Imorrn går lasset till grindelwald. Eller lass och lass, vi har inte packat än, L har gått och lagt sig och vi åker imorrn efter jobbet, hmm. Jag har iallafall tagit mig an det här med matsäck och stekt kesoplättar med rivet äpple som ska förtäras på tåget. Är fortfarande lite förvånad själv av denna framförhållning, men som sagt, vad hjälper det när jag förmodligen kommer dit utan vare sig skidhandskar eller termobyxor.
Det är här vårt aktivitetsskåp kommer in i bilden. Om det fungerar så som vi tänkt oss ska vi kunna öppna skåpet och ösa ned allt som behövs för en freeridehelg i en ryggsäck som placeras nedanför tätt intill. Spadar, sändare, handvärmare, ansiktsmask, rubbet. Om man drar armen över fel hyllplan i skåpet kommer man dock komma till fjällena med tennisrack och cykelolja.

Jag tror att det ordnar sig. Jag avslutar detta med dagens os-mening.
"heute hat lindsey nicht ge-vonn-en"

sov gott.

spontandate

Jag träffade L my man oväntat på spårvagnen tio i åtta ikväll. Festligt! Det firade vi med att äta havregrynsgröt med blåbärssylt och till detta ett glas rött, tre glas rött. Livskvalitet. Det är ju inte precis så att man skulle få medalj av kostcirkeln om tjugi år för trogen tjänst, so, blanda och ge? Hade dessutom vilodag eftersom jag lyckats med bragden att träna sju dagar i sträck så idag tränade jag endast rodel i soffan, så att säga.

På kontoret smider vi planer för en blinddate, en gammal kompis till mig och en arbeitskollegin versus en annan arbetskollegin. Så speenande! Spännande var också damernas störtlopp, tyvärr många tråkiga fall, både schweiziska och svenska, fasen, och dessutom tröttnade jag efter att L i en halvtimma kommenterat alla åkerskor med "henne känner jag". Mm, frågan är väl om dom fortfarande känner igen färg-mannen.. "Hon kan få vinna, för henne har jag åkt lift med". Jajajaja.

Nu laddar vi för helgen. Jag och L är tågtidsansvariga.

Godnatt!

närvarorapport

Hej allihopa. Jo, L var ju borta i fyra och en halv vecka. Trodde han skulle vara här nu, men det var ju fel. Det är os i whistler och vi har en tv. Hemma, men ytterst frånvarande. Totalt 6,5 veckor lawn-widow alltså, eller så heter det nog inte.

För övrigt så håller temat "en vintersportdag per vecka" i sig, vi firade L:s fiktiva hemkomst med en fristilstur i ett dimmigt vinterland. Det sköna med längd är att man kommer hem innan det är mörkt. Detta firades med att sova på soffan resten av dagen. Sen gjorde jag slag i saken och bakade semlor. Nästa helg blir det dock överdos alpint. Grindelwald, 12 personer och ett Massenschlag, en storsäng helt enkelt. Kul ska det bli.

Jag gjorde en snabbsväng på varuhuset sverige i lördags dessutom, köpte daim, mjölkchoklad med daim, hällekaka, stora leksandsknäckebröd och lax. L frågade om jag skulle ha sverigefest. Herregud. Köpte även två jätteramar, och allehanda krafs. Stoltast på denna turen gjorde mig dock "portföljen", mitt nyuppfunna ramhandtag som bestod av ett långt snöre, ihopknutet i båda ändar, som snott runt hörnen bildade stommen i något som kan liknas vid en axelremsväska. Fantastiskt! Jag fick många imponerade blickar för den innovationen.

Ja, så nu vet ni vart ni har mig. Typ här. Och alla som vill komma till zürich och uppleva ett godans vårväder är hjärtligt välkomna, våren börjar om två veckor. För övrigt sitter jag dock och klurar på en sväng till sydsverige... hmm, skulle vara mysigt!

Godnatt.

verbier!

Mammsen fyllde år och åt ankleverpastej i helgen. Jag gick direkt på andrasorteringen och fick nöja mig med en helg i franska delen av detta land. Det fick duga och det dög. Shit! Girls in powder, it was. Bodde på ett bedandbreakfast. Ett hus för sex tjejer, enda skillnaden var att det kom en dam och gjorde frukost på morgnarna, optimerat!

Foton kommer upp, men inte ikväll. Lukas åker skidor en hel vecka i en annan del av landet. Kul.

Puss på er.

och för övrigt..

..Skulle jag råda folk till att inte blanda in mig i troublesome situations, iallafall just nu. Min kompis kuggade advokatsprovet förra veckan. Det är en dyster historia, och på något sätt känner jag för hennes skull att jag måste barska upp mig i alla sammanhang som skulle kunna bli juridiska, för att eh, ja vet inte. Detta tänkte dock inte bokningsansvarige på hotellet i schweiziska alperna där familjen ska inhysas i mars på. Hon mailade in på kontorsmailen, runt tretiden, att bokningen jag gjorde i söndags hade upphävts eftersom blablabla. Jag såg rött och ringde upp snabbare än att hon hade hunnit lyfta fingret från "sänd"-knappen. På fem sekunder hade jag alla argument redo för att stjälpa den stackars människan som efter min slutplädering bad att få återkomma. På en halvtimma hade jag åter kost och logi för familjen eriksson johanell (tacksamhetskommentarer mottages gärna nedan). Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera allt detta dock. Öppnade tillexempel brevlådan ikväll, konstaterade att kontaktlinserna inte kommit än och hörde mig riktigt vresa till. Om jag vore dem skulle jag akta mig för första samtalet imorrn bitti. Och var är min alltommat-tidning. Och ersättningen för uteblivet internet. Hjelp.

jag säger å det

Ja. Projektledaren, ja, hon som leder över tvåhundra personer just nu i vårt nätta lilla projekt, hon fyllde år igår. Hon sjunger i kör och verkar gilla karaoke, och vi är väl hennes familj i guess, så temat var givet, kalaokekväll. Jag hade skrovlig hals så jag tänkte att ja följer med för att fylla upp lokalen. Projektledaren la sitt kreditkort i baren. Vi var två kristinor, en taktik. Mycket prosecco och när det är låtbyte så ser man till att äta på canapeer så att inte turen kommer till oss. Sen ser jag hur en kollega skriver Venga Boys på en lapp och undertecknar The Christinas. Vi satsar på ännu mer prosecco, ifall olyckan skulle vara framme. Lagom framåt tolvsnåret kommer sen Britney-ackord ur högtalarna, den käcka låten Oops i did it again, och två mickar blir framlangade snabbare än att ja hann säga bahnhof. FInt det. Som tur var kom våra karaokemästare till undsättning och allt hade slutat lyckligt om det inte vore för att chefen fångade allt på sin iphone. ... Well well, har iallafall aldrig skrattat så mycket på kontoret som idag. Inget ont som inte bringar något gott eller vad man nu säger on the swedish language.