grön kapsel, röda naglar

Jag skulle vara en smart kodknäckare idag också. Började med en grön kaffekapsel, beslutet gick snabbt. Vi hade många kvar och de är inte så goda. Sedan fallerade det. Målade alla naglar istället. Nu har jag inte tid för något skolplugg. Ska inviga mina nya cykelskor, med landsvägsklicks, fast på spinning. Skillnaden jämfört med de gamla mountainbikepjucksen är framförallt att man ser ut som en fånig ankunge när man försöker ta sig från omklädningsrummet till cykelsalen. Okej. Tönten återkommer.

Apropå tönt konstaterade min beloved syster att vi inte riktigt har samma approach när jag upplyste henne om problemet med att cykla med cykelhjälm och fiollådan på ryggen samtidigt. Haah.. Jag är verkligen coolast. Nu har jag spillt vatten på min flanellskjorta. I sverige är det sommar och doft av kaprifol. Här klär vi oss varmt i snålblåsten. En liten kram.

jag äär en programmeeraree

Jag jobbar på min webbdesignskurs. Känner mig smart och har fått användning av kurslitteraturen. Det borde firas. Den känslan har man som student allt för sällan. Dagens dilemma är bara det här med kaffemaskinen. Alltid när jag ska välja nespressokapsel drabbas jag av en liten liten liten tankeställare. Ska man ta en kapsel med en färg som håller på att ta slut så att man sedan kan beställa nya i den färgen? Eller ska man försöka behålla mångfalden ifall man får besök av någon kaffeconnaisseur eller annan kräsen gäst, och därför ta av dem som det finns mest av? För själv har jag, eh, ingen åsikt. Kaffe som kaffe väl?

Och så har vi slagit rekoord här i huset. Jag, som trodde måttet var rågat när jag började dricka 3,5-procentig mjölk (läs:till kaffet, och kanske lite till gröten, inget annat), kunde igår slänga mig i väggen när L tog fram esset ur rockärmen: Bergmilch! Slå på stora trumman. Feta kor. Med sina 3,9 procent kvalar mjölkhelvetet in på en plats tätt bredvid smör och grädde. Jammi jammi in my tummi.

helloo

Jag är hemma på förmiddagen och ringer viktiga samtal. Det går dåligt. Jag kommer inte fram. Kanske borde starta eget. När jag åkte inlines runt greifensee förra söndagseftermiddan i min ensamhet så såg jag världens sötaste små entreprenörer som satt vid ett litet bord med två stolar och sålde saft och frågade alla rullskridskoåkare som åkte förbi "händ sie ö chli durst?" Är ni lite törstig? Väldigt gulligt. Ockerpriser naturligtvis. Vägen är så grymt fin. Man åker mellan ladugårdar och växthus och koskitslukten ligger som en tät dimma i solnedgången över dalarna. Jetefint. Alla gör sin egna äppelmust. På ett ställe finns en mustomat där man kan servera sig själv ett glas must för en frasse (sex kr, ordinarie växelkurs). Schweiz är det land som har högst levnadskvalitet. Av allt. Det är bevisat.

en riktig mara

Marathon ja. På lördan hämtade vi nummerlappen och L köpte sig nya springskor. I grevens tid kan man säga, men det har hänt förr. Det var en perfekt springdag, lite molnigt och ganska kallt på morgonen. När L tog cykeln mot starten kvart över sju gick jag helt oprovocerat och la mig igen. Somna om. Missade därför första genomspringningen och fick cykla sju mil kändes det som för att bli av med mitt dåliga samvete och heja på L vid sextonde kilometern. Efter det var jag dock hans trognaste fan och serverade både cola utan kolsyra de sista kilometrarna och hämtade klädpåsen i mål. Han konstaterade att varje gång jag kommer och hejar så går det dåligt. Thanks. På bilden nedan ser man tydligt att något inte stämde. Rekreationsmenyn bestående av havrekakor, gummibjörnar och kall cola blev inte ens halvt uppäten, stenen reste sig upp från soffan och däckade därefter i sängen. Jag tycker ändå att han var the winner.

hej velo

den är häär nu!

Min kära lilla nya vän. Cykeln. Bild kommer imorgon. Nu har vi varit på fest. Jag har druckit öl, ätit korv och pratat med en på inköp på Freitag, freitagväskorna. Ballt. Där har vi en som har ett trevligt jobb. Och min kompis paul håller på att lära sig flyga flygplan. Gud. Billigare hobby kan man hitta. Nu är det läggdags, imorgon springer L marathon och jag kommer nog också avlägga ett antal kilometer med vätskekontroll och änligt. So, hejsvejs.

ledig

Idag är jag hemma och har därför bestämt mig för att få saker gjorda. Måste köpa linsvätska, annars får jag trycka in två halva russin imorrnbitti om jag ska utföra någon slags sportig aktivitet där dubbelmonokel ej lämpar sig. Måste även dammsuga, säärskilt i sovrummet eftersom vi praktiserar trendig walk-in-closet, en helöppen garderobsvägg, vilket tenderar att göra det liite dammigare än annars. För mig är denna öppna skåpslösning lite av praktiska och ekonomiska skäl: Dörrarna som jag trånar efter är både sjuukt tunga och dyra. Orkar inte och har inte råd. L däremot tycker att det är coolt utan dörrar. Så tillsvidare har vi fastnat för denna win-win-solution. Viilket i sin tur även kommer innebära att jag måste vika ca hundra klädesplagg idag så att jag inte får araben när jag slår upp ögonen på morgnarna och ser oredan.

Sedan fick jag ju ett paket på posten igår. Min kurslitteratur till webbdesignskursen som är slut sjukt snart. Boken skulle komma från usa, dagen innan kursen var slut i maj, det hade blivit nåt fel. Men så låg den där igår, hade kommit från nya zeeland istället. Jag suckade lite för nu har jag verkligen ingen ursäkt för att inte få gjort uppgifterna. Så det får bli temat idag. Taichi-byxorna är på och det snygga vädret får vänta. Jag har tusan dessutom ätit polarkaka till frukost! Hello sweden.

L är nu inbokad på ett flyg till sverige. Jag inte riktigt än. Trist att vi inte ens kan synka det, men så går det chefen. Jag frågade honom om han visste hur han kommer till björndalen. "Det är klart, man svänger bla bla och sen blabla." Vadå svänger, sa jag. Man tar buss 61. Haha! Nej det är klart att jag agerar eskortservice. Volvon will be there.

i'm a winner!

På jobbet har en av the girls på avdelningen mitt emot engagerat alla i att delta i en intern utlottning av biljetter till slutspelet i hockey-vm:et som är i schweiz (apparently) i år, eftersom hon sååå gärna ville gå på det. Klart man ställer upp. Kunde inte svara på typ en fråga men N gav oss alla svar och tackade så mycket för hjälpen.

Idag kom hon skuttandes mot mig i kontorslandskapet och viftade med två biljetter, både jag och hon hade kammat hem storpotten. Wii! Jag blev jätteglad och hon ännu gladare eftersom hon visste att jag inte skulle göra anspråk på vinsten. (Kan ju tvångsse matchen hemma, eftersom datorskärmen kommer vara fylld med ishockeyspelare). Kommer hem och berättar och får nästan en känga i ansiktet. Det var ju inte populärt att "kasta bort" en sån vinst kan jag tala om. Hah! Som tur var hade jag cyklat och hämtat Ls tunga låneböcker om hypotekfinansiering som kommit från franska schweiz i eftermiddag. En joker so to speak.

jäddrar i en liten låda

Shitt pomfritt, jag såg just att jag blivit galet uppmärksammad i en av mina favoritbloggar. Sen att vi är systrar eriksson är bara en bonus. Hon är godast och förtjänar endast det bästa. Saknar henne ganska ofta faktiskt. Geee henne preseeentkort på tuuusen flygbiljetter.nu, och ett jobb på hjulkvarnelunds camping. Tack liebe leute.

svartjobbare

Idag väntade en fin överraskning på innergården vid vårt hus när jag kom hem från orkestern (som för övrigt var inställd! Dålig karaktär, orkestersällskapet.). Det var L som hade lejt illegal arbetskraft, två fransktalande små pojkar. Jag tänkte väl att det var nåt lurt med den fina handstilen. Blev dock jeeterörd naturligtvis, även om min första tanke självfallet i ren carro-anda var: "När jag får tag på den slampan..."

Hur gulligt som helst är att de blev helt till sig när de fick uppdraget, L var tvungen att välja handstil, en av pojkarna frågade: "ici? ici? ici?" och pekade på olika prototyper från dagens tidigare målarprojekt. Sååå rart.

För övrigt kan jag meddela att det var en jädra tur för Böögen att den smällde hyfsat snabbt igår så att jag slapp regn när jag cyklade till och från orkestern i onödan. Jag svor utanför församlingshuset. Men det kan vi ju hålla tyst om.

Och, jag vill inte gå till cykelhandlaren mer. Han berättade ogenerat om att penisar kan somna om man har fel sadel. Aoooaaaoooaaa bingo igen, hann precis hålla för öronen. Såg jag ut som att jag ville veta? Merci.

sverigeresan

Jo, vi ska ju ta oss till sverige snart. Lillans student. L uppmanade mig att varna min ömma moder om att vi behöver få mycket och mycket dyr mat för att den exklusiva weekendresan ska löna sig. För hans del alltså. Jag tänkte nämligen göra litet sommarlov i björndalen. Hoppas någon är hemma och vill paddla kajak och sova i tält med mig. Men som sagt, mammsen, L stor i maten. Varning. Ostron och lobster. Han behöver dessutom äta upp sig för sitt 78-km-springlopp i sommar. Nog om detta.

Funderar ju på studentpresent också och diskuterade med syster helny tidigare. Lutar åt att det blir lasseåbergglas och en lattevisp. Eller också inte.

köksa

Ledig eftermiddag mm jovisst. En skön promenad. Ls gäst stod och väntade utanför dörren när vi kom hem, fantastisk gästgivare. Så jag blev delegerad till köket med ett pizzarecept medan cyklisterna planerade sin lilla nätta tur till praha, ölets greenwich meantime. Fantastiskt vad jag är bra på att göra pizza i alla fall. Balkong-deuxiére (ett ord som om det inte finns så borde man kanske överväga att uppfinna det, andra gången alltså, jfr. premiere), och maten smakar ännu bättre. Dock, det snygga träplanksgolvet på balkongen har jag länge beundrat från insidan fönstret, men nu -hundra flisor senare- har vårkänslorna lagt sig. Strumptillbud. Yves hade köpt cowboyboots, han var jättecool. L frågade varför han inte kunde komma tidigare, det är ju helgdag? "Tror du radion kan stänga och gå hem bara för att folk har ledigt?" Hah!

sechsilüüt

Idag är det en konstig halv helgdag här i zürich. Man bränner en snögubbe vars huvud är fyllt med dynamit på bål, och ju tidigare huvudet exploderar desto vackrare blir sommaren. Kneeppast med det hela är att figuren kallas för böög som även betyder snorkråka i vardagsmun (eller asså, ja. nej.). Alla får ledigt, hela eftermiddagen, för att titta på en böög som brinner. Tradition sedan 1902. Och, det finns statistiskt bevisat att det alltså stämmer hyfsat med vädret, sjuckt nog. Sedan tågar alla stadens representanter för de gamla zunfthusen, som gamla fackföreningar, skräddarnas, snickarnas och plåtslagarnas företrädarföreningar runt i gamla kostymer och höga hattar. L säger att det är sällskap för inbördes beundran mellan gamla rika släkter. Nåväl. Vi är lediga. Och det är sooolsken! Vi skriver arbete. Jag har tagit mig en paus, jag behöver ju inte vara så produktiv. Det är ju inte mitt arbete. Hej.

lillebrorsstudent

Jonas önskar sig en skattkista full med guld. Potetgull. Inte en skål eller ett fat med en målad tulpan, Larssons deckartrilogi, salladsbestick med graverade initialer eller kostabodaäggkoppar. Jag tror jag ska ge honom ett presentkort. Han funderar även på det här med inbjudan till trädgårdsfesten, oroar sig för att ingen kommer. Inga problem, jag och helena har redan rekat. Potentiella gäster är förskolefröknar, bland annat Kerstin, och Siv som lagade maten på solstrålen, Ines som städade, valthornslärarinnan, Edvard i symfonin, Anna T, Gunilla, många är de som har följt pluttens väg till studentmössan och mvg i fysik b.

balalajkafunk

Vi drog på balkanjazz. Det lönade sig, vi hade ca hundra rabatter och jag fick en gratis mojito. Herligt. Om man kommer först i pausen får man dock räkna med att musikerna har hunnit bli lite trötta, men det var trots allt ett rivigt gäng på trumpet saxofon bas gitarr och sång. Sedan underhöll DJ Slatko och DJ någonting med Goran. Hah!

akademisk flair

När vi var på biblioteket konstaterade Lukas att det säger en del om nivån när ens pappa är så smart att han skrivit en bok och sonen inte ens är tillräckligt bright för att hitta den bland bokhyllorna. Muahhaha.

hej dagboken

Igår bestämde jag mig nog för vilken gatucykel som ska bli min. Ahh! På tisdag ska jag prova sadel och bockastyrelängd. Hmm. Det blir jag och expediten och mina fancy cykelbyxor. Var dock himla skönt att L var med och konsulterade i utprovningen, han kom i kostym och vit skjorta och jag i converse, randiga strumpor och cykelhjälm. Alltså inte bara det, men man kan ju undra om vi hör ihop. Sedan var det förstås jag som fick cykla och handla eftersom L inte ville smutsa ner sig. Han tog spårvagnen hem med sitt lätta handbagage och jag vinglade hem på ljusblåa faran med överfull freitagväska, kasse i handen och en halv hand på styret. När jag kom hem insåg jag att jag lyckats tappa två apelsiner. Det är ändå ett bra utfall. Så fick man ju trots allt lördagsgodis på en fredag och vin och så prickade vi in slutet på alfie-filmen. Good.

Idag har vi tillbringat dagen på centralbiblioteket och strukturerat upp Ls diplomarbete. Det blir spännande alla gånger... Eftermiddagen-kvällen tänkte jag fördela på följande aktiviteter: baka, springa, sortera strump- och troslådan och äta lördagsgodiset som blev över från fredan. Kanske ett glas vin på någon snajsig bar här i industrikvarteren. Några vi känner skulle till en jazzbar som spelar balkansound ikväll. Vad är det? Tack på förhand.

alltså

Känns inte bra det här. Bloggen måste få sig en vårkick. Att uppdatera en gång vart hundrade år, och då med sju inlägg på samma gång, är inte helt okej. Om man frågar mig. Så, ändring. Problemet har lite legat i följande dilemma. Min laptop multitaskar som husets fernseher och när jag kommer hem på kvällarna från jobb å träning så är det bästa sändningstid för framförallt fotboll, ishockey, för att inte nämna fotboll och ishockey. Bästa bloggtid alltså. Typiskt. Men eftersom vi i hushållet för tillfället även har ett diplomarbete som ska skrivas så kanske teven får sig lite avlastning. Nog om detta. Jag tror jag tar och byter teckensnitt för ett radikalt bryt. Hejsan svejsan, mycket nöje.

postpåsk

Påsken var härlig den. Första mountainbiketurerna i år och en trevlig fredagsvandring. Vi tog oss från Baden till Zürich, startade kl nio och nådde målet, balkongen, kl fem, helt slut och helt lyckliga. Sedan bjöds det popcorn och våffelmackor i överflöd i kvällssolen till alla absolventer. En schweizare äter i genomsnitt tio kilo choklad om året, en svensk äter sex kilo. Påsken är chokladens roland garros. Skoja inte att vi har ätit massor med schoggi. För övrigt har vi bränt oss lite av vårsolen. Detta var min sjunde påsk i schweiz. Sjuckt, men glatt. I like!

långfredagsvandringen.

flyttpresent

Fick värsta söta lilla påskkittet av Ls ömma moder. Två små påtande påskharar och en liten påse pärlsocker. Hon vet vad man behöver.

exklusivt

Innan konserten i Fraumünster..

..som har fönster av Chagall. På riktigt. Crazy!

Se med örat? Det såg riktigt knökat ut i publiken trots jetefint väder.

De bästa violinisterna.

jag behöver..

...strumpor, en bok om programmering, ja det var allt.

påskstängt

På fredag är det dags för den mytomspunna långfredagsvandringen som traditionen bjuder. En mysig sak, men jag anar att jag snart får ta ruttplaneringen i egna händer om det ska bli nåt, eller rättare sagt, om det ska bli något annat än en promenad längs floden med trettio cm höjdskillnad på fem timmar som männen i konstellationen föreslagit.

Vi har många schyssta långfredagsvandringar i bagaget. Det plockas ramslök och de första vårstrålarna bjussar på bränna med t-shirtränder. Förra året ställdes den in till förmån för herr gottes willen som hade öppnat pärleporten det religiösa veckoslutet till ära och släppt på full kran snöblandat regn. Då släpade vi oss till badmintonhallen med trasigt paraply och var på dåliga humör. Badmintonhallen är nog det enda i hela zürich som är öppet på denna högtidshelg. Det är kul, men flåd-dyrt.

Vad hände med att stänga alla studentträningsanläggningarna på en helg där man helst av allt skulle tränat två gånger om dan? Dumt. Därför har jag nu genomfört ett litet träningsmarathon denna vecka så att jag kan sitta i nya soffan med marsipan och kaffe och titta ut på floden med gott samvete om nu vädret skulle let me down.

Annars har jag hört rykten om en mountainbiketur på lördag. Wiiiii...

kondition statt carbon

Racercykeldiskussionen har fastnat i en kolfiberdiskussion. Spänningen är olidlig, not. Hursomhelst pågår även en annan karbondiskussion i huset. När man säger att man inte är jättesugen på att överkonsumera kolhydrater jämt så menar man väl det, skulle jag utgå ifrån. Eller? Jag kan ha fel. Iallafall hade någon handlat med ett inte-filter idag. Det har barn har jag hört. Säger man till dem att "inte" göra något, så gör dom det. I det här fallet: köper kolhydrater, och bara kolhydrater, och bara snabba kolhydrater. Hur vore det med en grönsak? En frukt? Yoghurt, keso, ägg, ja kanske till och med en långsam kolhydrat? Det är väl inte krig vad jag vet. Annars kan ju en liten energidepå slash fettreserv maka sense. Morgen einkaufen.

jag har massor av vänner!

Okej, friends in need växer vare sig på trän eller i påskris här i detta land. Men, fasen, dom blir tusan fler och fler och i dagarna har jag lyckats stöta på dom en efter en! På gymmet flera dagar i rad har jag sprungit in i bekanta ansikten, jobbarkollegor, orkesterfiolister, på racercykeln svischade jag förbi en kär vän, min gamla sambo, och fick tvärnita vid spårvagnshållplatsen. Innan en konsert på annan ort stötte jag på två andra gamla rävar. Sjukt, men sjukt nice. Hakuna matata.

shadows

Många har hört av sig till bloggen. Bla bla bla... Ja, ja, men då glädjer man väl sig desto mer när det är en dag som idag? Helgen som gick bjöd på konsertturné utan dess like. Fantastiskt! Ska se om kameran lyckades fånga något moment in action. Hur som helst så njöt vi av turnélivet, jag och mina sweet fioltokiga kollegor. Sjuka diskussioner om stråkar och hakstöd, yes. För att mina inbjudna gäster dessutom skulle känna att de fått nåt för pengarna de kastat upp för de lite tokdyra biljetterna så tog jag tillfället i akt och ställde till med en anslutande lägenhetsbesiktningsapéro. Det bjöds bannemej både på mandelmassetårta med blåbär, havrekakor, morotsbröd, sallader, mozzarella, skinkor och ostar, och som krona på verket gjorde L hembakta grissini (under hot). Jag tror han kallade dem för kristini, det är fasen inte lätt med alla olika sorter nuförtiden. Bloggen känner sig hedrad! Det blev hursomhelst ett dundertaberas. Nu hoppas jag att nästa gäster har efternamn som slutar på -son eller -ohanell. Sneeela. Eller ja, alla är välkomna, såklart.

du kan vara en soffpotatis

Glömde säga. Soffan kom. Kvart i tio ringde dom till jobbet och fragade om dom kunde leverera kvart över tio. "Inga problem!", jag kastade mig pa cykeln hem och nu star den sa fint i sitt hörn. Lagom stor och lagom mjuk och allt. Soffan är det bästa som hänt sedan internettv, ja längtar tills jag far sitta i den nästa gang.

kafischnaps

I orkestern som jag är med i har vi mystraditionen att dra till en bar efter repetitionerna och diskutera livets väsentligheter över rödvin och allehanda dryck. Sa kommer man alltsa hem fran fiolspeleriet och luktar bade rök och sprit. Freescht not.

utan allt. ohne alles

Prova att leva en dag utan nycklar, ID-bricka till jobbet, nyckel till kontoret, hemnyckel, alles. Ponera även att du inte heller har din portmonnä, med pengar till sparvagnen, gymkort, toutes. That's my day. I Ls portfölj ligger min rosa portmonnä. Okej, mitt fel. Men som krydda pa det hela passade han pa att ta med sig mitt nyckelband. Yes! Toppendag. Tuuur att jag hade gjort matlada. Baah. Kan jag ta en drink efter jobbet? Svar:nej.