var glaad, var glaaad

Det har blivit en jädrans massa tackande här såg jag just. Julen är väl ödmjukhetens, tacksamhetens, givmildhetens, blablahetens tid, men nu ska jag nog inte tacka på ett tag, kan bli tjatigt. Så, bara några visdomsord som tusanemej ska praktiseras, i hate att ta ut skojsigheter i förskott, men, word: Gläd sig i förskott. Det enda som kan hända är att man var glad i onödan. Hah! Skratta är inte heller dumt. Jag skrattade tyst så jag grät på prologen om lucia i konserthuset i tsim sha tsui i måndags. Skönt för kroppen.

straydogs byebye

En sak kommer jag inte sakna när jag packar min koffert och lämnar hong kong. Herrelösa hundar. Det finns ett gäng som hänger utanför campus. Ja, de är väl säkert snälla, men, jag pallar inte att springa till min springtur i parken och ha hjärtklappning som om jag redan skulle sprungit en timme sprint. Jag vet, det är allmänt känt, jag är till och med rädd för hundar i snor. Koppel.
Lukas bjöd dock på en fantastisk nyhet, i direktdemokratins högborg har det röstats. Inga kamphundar kommer skymtas när jag kommer tillbaks till Zurigo, jag känner mig hedrad!

ingen jul?

Det är pluggperiod här. Jeesez vad vi pluggar. I alla fall. När man behöver ett break i plugget så surfar man runt lite. Idag sökte jag på "knäck utan sirap". Schweiz har nämligen mycket användbara saker, men inte sirap. Ingen sirap alls!
Ett av 16 700 resultat bekräftade det jag fruktat, nämligen att utan sirap blir det ingen knäck och utan knäck blir det ingen jul. Så synd.. Så, plugget får vänta, jag har ett problem att lösa. Jakten går vidare.

larsa was there

Fem fnittriga svenska fröknar var på julkonsert igår. Home for Christmas med A-S von Otter "and her Merry Swedish Gentlemen". Oh yeah. Kändisspottingfaktorn var hög. I egen hög person, Lars Danielsson was there. Bandet inledde med Klinga mina klockor, och Larsa nickar skrockande i takt med en drömlik min. Vi hade bästa platserna, bakom musikerna, med hela publiken i synfältet. Många svenskar där, yes. Och, inte förgäves. Riktigt fin konsert -AS bjöd till allas förtjusning på ett eget enmannaluciatåg, efter pianistens lilla prolog om vad lucia är. En annan musiker förklarade att this is a Swedish instrument called nyckelharpa. And so on and so on... Mycket, bra konsert. Fem stjärngossestrutar av fem möjliga.

thank you hk.

Jag är så tacksam över att jag fick bo här. Det måste sägas! Taack! Till lottningen på international office, tack till min allre bäste L som övertygade mig att ta chansen och kom och hälsade på som en vårvind, tack till mig själv som lyssnade på L och följde en smula intuition, tack till min beloved mother som pushar på mig när jag har små doubts, tack resten av familjen eriksson-johanell som står ut med att jag styr med dem över skype från andra sidan jorden och klagar när jag svettas och fryser och säger att jag älskar dem över ett aningen opersonligt medium, tack min magisterkompis Linn som stod ut med en uppsatskompis på andra sidan jorden, och vi fixade det tusan! "Listan, kan göras lång", mmm. Och detta var på hemmaplan. I hk måste jag tacka många personer som gjort min tillvaro underbar, upplevelserik, underhållande, utstå-bar, uttråkslös, uthållighet när det känts depp (okej, jag tappade mönstret lite där). Jag kommer sakna hong kong mycket mycket. Och, önskar att jag kan komma hit igen. Sentimental på hög nivå just nu. Jag har mindre än två veckor kvar, kan lugnt säga att vi späckar lite nu, mitt i ganska kraftigt tentapluggande ska allt roligt hinnas med. Skoj, och allt enligt parollen- sova kan man tusanemej göra när man blir old lady, lite mer över tjufem alltså.

taaaack!

Gudars, vilket pådrag. Måste tacka alla rara snela hestar som kom ihåg att jag blev gammal. Schyfem år liksom (Carros patentstavning). Taak. Fick en riktig värstingbukett av min söta familj (se ovan), den upptar på alla sätt min vardag, större delen av mitt rum, mitt skrivbord, min doft (?) och då tänker jag naturligtvis på er. Sedan fick jag ett värstingpresentkort av mina snälla hk-friends, taak taak tak! Och en adidasträningströja av en vän, och värsta skidäventyret i Andermatt nästa år av, min bäste. Ååååh. Blablabla. Och så åt vi laxpizza och gudagod efterrätt och rödvin på Alfredos, bara namnet, haha. Då är vi hemma. Det blev alltså en mycket schysst dag.

när första ljuset brinner

Detta är jätteroligt! Jag och min syster firade första advent ihop. Förträffligt. Kowloon Tong versus Campus i Växjö. H tände första ljuset i adventsljusstaken medan jag läste första versen. Det roligaste av allt är att jag gjorde en stenåldersscreenshot med min kamera. På söndag är det dags igen. Haha!

insikt

Idag har jag blivit tillknycklad av två schweiziska tjänstemän. Något säger mig att det är skillnad på att vara utlänning och utlänning. Fan. Här i HK är alla snälla, hjälpsamma. Ring posten i schweiz och inse att människor inte har tid med dig och dina grammatikfel. Jag blir inte bara ledsen, jag blir gråtig. Och telesvarsrösten får mig att associera till en bambatantsstereotyp från sjuttiotalet som tvingade internatgossar att äta inälvsmat. (Hände detta, någon? Har så grymt mycket erfarenheter från den tiden).
Och detta i ett land som jag gillar så mycket. Jag måste fokusera. Tänka på allt bra. Och tänk om det bara hade varit bra. Mmm. Då hade vi ju inte blivit tvungna att åka till.. Whistler?
Träffade min tyske vän Daniel för några dagar sen. Han och hans svenska flickvän praktiserar "fem år tyskland, femtio år sverige". Hmmm. Jag tar in, reflekterar, jajaja.
Puss.

streetwise

Kom på en sak. Det finns en fördel med att gå fel. Då vet man nämligen var man är nästa gång som man går fel. Praktiserat undertecknad. Peace

brunch club.

Brunch Club har en liten hemsida. Här! Mys.

happy advent!

Helgen är strax slut, ojojoj. Då är det alltså två helger kvar innan jag-åker-hem-helgen..shit. Och det ska man ju ta tillvara på.
Därför: I fredags var jag ute med svenska flickor och gjorde några bokhandlaren-i-notting-hill-filmen-danssteg för mig själv, var nog riktigt roligt eftersom vi kom hem vid femsnåret. Kom dessutom på att det nog kommer dröja ett himla tag tills jag kan gå ut med snärtiga svenskor igen, prata svenska och så... Så jag ska nog babbla av mig lite här.
På lördagen kände jag mig fit å började hurtigt med en morgonpromenad men sen gick det utför. På bibblan några timmar senare lade jag huvudet i handen och prövade något som våra asiater ständigt och överallt praktiserar, guud, jag förstår varför..somnade en sekund och gick hem. Finns två sätt att möta trötthet: 1. sängen, 2. joggingtur. Valde tvåan. Endorfiner fick bli mitt lördagskvällsnöje. Angenämt.
Söndag: Elin och jag. Brunch i Soho på Brunch Club. Sååå mysigt! Spenderade förmiddagstimmarna över grekisk yoghurt, frukt, müsli, rostat hembakt bröd, kaffe och juice. Fair trade dessutom. Hur kan man bli så lycklig för lite mat? Och så Elin förstås :)
Sedan varm tröja-shopping, advents- och födelsedagspresent kan jag väl säga då. Plus att jag fryser rumpen av mig här...
Efter shoppingturen i hong kongs största köpcentrum, Elements, så blev det kort springtur och sen, mina damer och min herr (som inte förstår detta), bjöds det på adventsmys på mitt rum. Glögg och sånt. Gott! Jag tror första advent i hemlighet är min födelsedag. Är ju så myyyysigt. Så nu har jag förätit mig på pepparkakor och orkar inte börja med min kinesiskapresentation tills imorrn. This is where we stand. Nu ska jag mysa lite till, och ringa någon stackare i europa kanske ;)

Tack sveriges varuhus, carros arbeitsgeber!

it's a sign?

Jaag fick 91 av hundra på min midterm i kinesiskaaa! Jaa. Blev mycket glad. För, tusan vad jag hade pluggat. Skymtade många sjuttipoängare i högen, i vanliga fall är detta en bisak, men i USA och i HK är mina erfarenheter något annat. Om alla har skyhöga poäng kan man ha 91 och ändå få ett tråkbetyg, vilket känns hyfsat absurt. Detta får konsekvenser, till och med på det strategiska planet: En professor ger oss tips och ber oss att inte skvallra till dem som inte är på föreläsningen, eftersom han inte vill ge någon av oss attendant studenter dåliga betyg och har räknat ut att de typ räcker till dem som är frånvarande. Sjuuuukt! Sjuukt sjukt. Om någon frågar mig.

Men, kinesiskaprovet alltså lika med glad dag. Nu laddas det inför oral test på måndag...hjelp.

Hade presentation på sista gruppprojektet idag, i brand management, vilket innebär att alla groupworks är avklarade! Nu börjar tentaplugget som jag hoppas kan kombineras med sol, julmys, lite hk-utflykter, kafébesök, macau-visit, lite shopping och rödvinsdrickande. Hmmm. För annars kan det få va.
Har köpt mig en bläckpensel för att höja motivationen lite i teckenskrivningen..känns dock som det kommer ta tid att få till några schyssta stavelser. Såå, torsdagsnatten kommer bli lång. Treening på g!

juhui

Juhui betyder party på kinesiska, det är ju jätteroligt! Verkligen.
Jag är dock inte på partyhumör. Hmm. Känns som luften gått ur, och tror det beror på en timmas squash istället för vila för att bli av med förkylning. Jäädrigt kul var det, men så fick jag ju hosta hela natten istället. Mm, snyggt val. However, idag på morgonpromenaden i parken gjorde jag några intressanta iakttagelser. (Alltid lika spännande, eller hur..yes!). Det finns något som liknar en rink med gummimatta där. I denna rink befann sig följande två aktivitetsgrupper: 1. vingliga rullskridskoåkande-för-första-gången-barn på ca sju bast, 2. En grupp långsamtdansande pensionärer utrustade med långa vassa svärd. Que? Om någon frågar mig så känns detta olämpligt. Borde jag säga till? En annan sak som jag också funderat på är det här med spottförbud... Sååå många gånger har jag hållt mig från att spotta (jamen ibland så måste man ju) under mina joggingturer, eftersom jag absolut tror att jag kommer "åka fast" och få betala dyra böter --> problem med visum --> utvisning alt. invisning (?). Men, en gång såg jag en som spottade! En dam. Borde jag säga till?

nyckel!

Schweiz nationaldag i stockholm i somras. Gayparade också. Allt livets goda?

Han har hämtat nyckeln nu. Till vår våning som för övrigt går under arbetsnamnet Vinkällaren. Mest för att det inte skulle kännas så smärtsamt om vi inte hade fått den. Jag menar, en vinkällare klarar man sig ju utan. Men nu har vi den, och vin får också plats. Jihii!

moi et the general consuls

Presentationen över, känns bra. Alla utom jag i min grupp fick skämmas för att de inte satt på sig kavaj. Muahhaha. Jag däremot, tack vare min propra klädsel fick jag glida in på ett seminarium om hur Korea påverkas av Kina som hölls efteråt av Koreas generalkonsul. Till stolsgranne fick jag Indonesiens generalkonsul, trevlig kille, eller ja.. Vi satt tysta och lyssnade på Korea som pratade i en timme -innantill. Inte ett ord där som var improviserat. Kanske var tur, med tanke på hans något torftiga och intetsägande svar under Q&A-sessionen som följde där han ju var tvungen att fundera ut något eget klyftigt. Anyways, lunch-snittar, efterrätts-snittar och kaffe säger ingen student nej till. Jag och kostymmännen enjoyed.

I fredags var jag på en gästföreläsning om the outlook for the foreign policy under Obama-administrationen med Mr Glosserman från Honolulu. Min gamla hemstad :) och mycket intressant föredrag. Kände inte igen mer än två i publiken trots att det var fullsatt, synd att inte fler tar tillfället i akt och lyssnar på spännande personer. Känns ju betydligt mer meningsfullt än att lyssna på till exempel läraren tillika idioten i sales mgmt som vissa studenter tycks se upp till skrämmande mycket...
I helgen var vi på universitetets körkonsert, tredje hörvärda eventet veckan som gått. Jättefint! Fick flashbacks tillbaks till Hawaii och min kära Hawaii Pacific University International Chorale... Bland det bästa jag gjorde på den ön. Lärde oss sjunga på hawaiianska, var med på kör-convent, och massa roligt. Så i efterhand önskade jag nog lite att jag hade varit med i HK-kören, men! Man kan inte göra allt. Sanna, dessa ord. Och när jag kommer hem till Schweiz, då blir det orkestersällskapet igen. Whii.

presentation

Imorrn är det dags, första presentationen av två den här veckan. Vi ska blotta vårt projekt i Management Information Systems. Ashton Cigars och utvecklingen av en corporate blog - varsågoda. Upphetsande? Nje. Fick inte ens igenom mitt förslag om provrökning av cigarrer. Helloo, hur ska vi kunna promota något av så främmande natur.. Blev dessutom lite av en issue för cross cultural management i vår grupp, sedan en av fransyskorna numera hatar amerikaner, varav det fanns två stycken representanter vilket ju kan ses som ganska lite i förhållande till det hyfsat stora landet. Den andra fransyskan och jag håller givetvis med - Alla.. För det är väl ödmjukhet som räknas i såna här lägen..eh. Om man frågar mig.

Projekt hit och dit. Mitt eget lilla projekt är nog för tillfället mest approach glögg. Hur? När? Mycket. Gott. Plus pepparkakor. Jag anar leverantören:

Jag och Lukas snapshottade Sverige i Soho.

den stora muren

Murbestigarelin och jag.

Beijing-resan är värd en riktigt fin review. Jag återkommer. Men tills dess, en bild på muren, den stoora muren. Vi traskade i fyra timmar från en punkt till en annan. 5000 km traskade vi inte, men det var ljuvligt. Kallt, både mina frysskadade skidlärarfötter och halva vaderna var bortdomnade den första timmen innan solskenet värmde hela oss! Så himla fint, och turister såg vi inte skymten av. Ingen annan steg väl heller upp tio i fem på fredagen för att beskåda detta världens underverk. Myys!

today

Söndag. Betyder idag fastlimmad framför laptop med otaliga inlämningsprojekt, beta av dem bara, det ska jag göra. Snabbt. Gick en solskensmorgonwalk i parken för att inte glömma av hur man använder muskler, och studerade hong kong-bornas helgaktiviteter, det är sååå mysigt! Sjuåringarna samlas för fotbollsträning, verkade vara första gången på terminen tillsynes av det stora antalet förvirrade föräldrar i parken, långsamt dansande äldre damer och herrar bland träden, andra som sitter på parkbänkar och lyssnar på kinesisk musik i sina portabla radioapparater, morgonjoggande hk-bor i alla åldrar, alla lika lättade av att slippa riskera att svettas bort i det i vissa fall outhärdliga sommarklimatet. Hej hösten. Efteråt fick jag av mig själv god morgongröt med äppelkompott och kanel. Tack mig. Och Lukas åker skidor ja. Snart så :)

saffran.

Till vårt nya hem som ska helmålas vitt researchar jag eventuell färgklick som kan få skapa lite stämning. Just nu är jag nyfiken på, hmm, färgen Saffran, till en liten ruta i köket. Kanske skulle kunna leda tankarna till lite lussestämning trots att vi flyttar in i januari... och så går det ju att måla över på ett kick. http://www.alcro.se/AD08.aspx

Färgerna ser så himla schyssta ut sådär. Jag riskerar att gå bananas med både Korall, Matisse och Ärg här om det inte vore för att jag anar att just en cirkel med radie på 5cm är precis lagom för kulörer i den här stilen. Eller prickigt kanske?
Lussekattskök året runt?

let me put it this way

Jaag. Kom hem från Beijing med pollution i näsan. Förkylning som var såhäär nära att försvinna igår, förflyttade sig vidare till stadie croupes. Host host. Tusan.

Nu sitter jag alltså vid datorn mitt i natten av den enkla anledningen att jag inte vill riskera att väcka min roomie med hackehackspetthosta som jag tror har förmågan att komma när man sover som djupast. Snacka om att skjuta problem framför sig...Eh! Jaja, jag är på väg ins bett. Sedan har jag även varit på väg att blogga hundra gånger, men, ska fixa in beijingbilderna mm. Och ha något käckt att skriva. Denna veckan har the topic lines i min hjärna varit bland annat följande, vilket inte kändes berättigat att fördärva mina (2-3) läsares dyrbara tid med:

Poängräkning. "Om nåågon på denna våning där jag bor, tillåter sig att använda sitt asiatiska falsett/nasal-läge på rösten en sekund efter klockan elva så ringer jag vakten, varvid denna student kommer tilldelas sex poäng. Tio poäng till and this person is out of TweetyTwelve (namnet på vår ädla våning tolv). Muahhahah." (Detta har jag dock ej haft modet till än, alltså inget befogat bloggtopic).

Andning. "Hur tusan ska jag kunna andas när jag är helt tilltäppt, ska sova, stänger munnen för att jag inte vill andas kall luft och aldrig i livet tänker gå till chinese medicine centret som jag anar är målet för den sarkastiska krönikan i Hong Kong Magazine som varje vecka listar "most probable reasons that you'll die this week" angående tungmetallshalten i naturmediciner. No-go!"

Upptining. Efter Peking var vi redo för lite fisljummet väder igen, eftersom vi ju faktiskt hann frysa en hel del där. Men nej. I Peking hade vi den lyxen att när vi var inomhus så fanns det värme, och täta fönster. Här tillbaks i HK påbörjades alltså desperat projektet "cheap blanket" så att jag åtminstone med sockar, helt underställ och linne skulle kunna vakna angenämt och inte för att det var dags att göra åkarbrasa.

Fruktätarräkning. C-vitamin är ju bra. Veckans fråga var mer om det kunde gå till överdrift. "Fyra apelsiner om dagen boorde man ju bli frisk som en nötkärna på. Or?" Choklad verkar dock inte ha funkat än, men så måste man ju ha ett ganska omfattande empiriskt material, alltså, en person, mycket choklad? Ps. Hersheys Kissables har kommit till HK. Fantastiskt! Som nonstop, men det som gjorde att nonstops förblev något som man bara åt hos farmor, eller när det satt fast på kristalliserat pepparkakshus var det faktum att det var mörk choklad inuti. Kissables, damer och herrar, har mjölkchoklad inuti! Som m&m:s fast utan nötter. Och någonting med en puss, hmm.

Nedräkning. Jag har sannerligen fyra. Veckor kvar här. What? Vad hände här? Om fyra fjuttveckor står jag och bakar vörtbröd och saffransskorpor i ett kök på den schweiziska landsbygden, tittar ut över barn i skidbacken och skrockar och dricker glögg. Skulle ju sitta fint. Jag längtar! Men, låt mig säga, det känns lite avlägset just nu. Och hur tusan ska jag få hem allt härifrån? Framförhållning måste praktiseras i vilket fall som helst.

Hårslitning. Vi har, jäpp, lyckats pricka in grupparbete med inlämning och presentationer i tre ämnen samtidigt. Mina HK-killar och jag, here we go again. Och, I can tell, de imponerar inte mer denna gång. De börjar aldrig att förvåna, skulle man kunna säga. Med mig i min kappsäck hem från Asia Pacific packar jag mina lärdomar om "how to negotiate with HK groupmembers" som kan komma till användning när man minst anar det. Sedan har jag även världens sötaste HK-gruppmedlemmar i en annan kurs. Nåväl. Ekvationen lyder kaffe plus kaffe (plus gingerbread imorrn kanske, det är ju advent om en vecka, sjukt enough!)

Längtning. Min alldeles bäste har det ädla nöjet att få inviga sina skidor för säsongen imorgon! I Zermatt, av alla ställen. Jag tuppar av. Lukas, och skidor, och inte jag. Om fyra fjuttfjuttiga veckor kommer jag hem, läängtar kruppmycket. Om fem veckor får jag dessutom åka med alla mina älsklingar till Whistler! Det får mig också att tuppa av lite. Whiiii! Jag får flyga långflyg med L och min familj för första gången, this rocks, inte sitta själv och roa sig med chokladpraliner från lufthansa som sin bästa vän. Syrran slår dock rekordet som fick fira nyårsafton alena på väg till Canada förra gången, dra på trissor. Nu är vi tillsaaammaans, lite käckt.

Och nu ska jag sova störtskönt heela natten. Skön kväll till europa. Puss!

jag är tillbaaka!

Jag vet, ni har längtat (mina två läsare). Beijing var helt häärligt! Solsken och höstvinterväder. Vi njöt, ojojojoj vad vi njöt. Kändes lite ledsamt att åka därifrån idag, men nu är det tusan dags att accomplish the mission här, måånga arbeten som ska in i mina kurser nu...

Ska nog få in några bilder här. Så jag återkommer. Inte jetlaggad direkt (Hela stora tjocka Kina har samma tidszon..que.), men än dock på sömn-minus, hmm undrar varför.

Jag kommer drömma på kinesiska :) (Hah, så klyschigt.) Mingtian wanshang women qu chi fan. Eeh.

ajööken

Nu är vi färdigpackade. Beijing håll i hatten! Jag hade midterm i kinesiska i eftermiddags, passande nog, eftersom jag nu kanske, eventuellt, efter tusen koppar americano-kaffe och ett sönderantecknat block kommer kunna bjuda på några väl valda fraser i pekingankans förlovade högkvarter. Följande scenario skulle kunna utspela sig: Jag öppnar armarna i en inbjudande rörelse på något torg eller dylikt och säger "xianzai nimen shi wo de laoshi!" (nu är ni min lärare). Det får duga.

Kylan har kommit till HK. Vi har försökt identifiera denna drastiska temperaturförändring och kommit fram till att det är som svenskt vårväder, eller precis när vintersäsongen tar slut i alperna och solen värmer jättemycket men det är grymt kallt i skuggan. Vårt rum ligger i skuggan vilket gör att från att ha haft konstant fläkt igång dygnet runt och klagat på svett sover vi nu med underställ, sockar och kall nästipp. Inatt hade jag tusan mössa på mig! Lite överdrivet kan man tycka, men på grund av fläktarnas hål i fönstrena så är det tvärdrag natt och dag. Jag övar alltså för Peking och Whizzan lite...

Häpp. Kvart över fem imorgon bitti ska vi fara mot flygplatsen. Härligt.. Så, ha en trevlig helg alla mina två läsare. Zaijian!

en svensk tiger

En tysk tjej kom fram till mig efter kinesiska-lektionen och konstaterade att "det var jag som var spionen". Pardon me? "Ja, du kan tyska ju." Okej, hon har väl kanske tyckt att det får vara dags att få slut på det här overheard-andet som jag, okej, kanske har utnyttjat ibland bland universitetets flertalet tyska studenter, i utrymmen som hissar och sånt (bra om man vill få reda på vad som händer). Vadå, jag har väl inte undanhållit för någon att jag pratar tyska, det är bara ingen som har fråågat. Eller? Detta går inte under civilkurageplikt eller någon annan det-är-straffbart-att-vara-passiv-regel. Jag skulle snarare råda tyskarna till att sluta snacka så mycket skit. Tiga är tusan guld. Hihi. Synd bara att min franska roomie fattar tyska, där tog fördelarna slut.

men hallåå

Idag var det idrottsdag på sportanläggningen i parken där jag sprang. De tävlade i friidrottsgrenar kunde jag skymta. Jag kunde även beskåda minst fem fullastade utkörningsvespor från pizzahut, KFC och några andra kostcirkelsfrämjande foodproviders vars förare satt och päste i skuggan. När det var lunchtid lunkade collegestudenterna ut och hämtade sina lunchkartonger. But hello! Har de inte läst Love Lofot eller? Likadant är det på roddklubben, där någon brukar få vara hamburgerkurir och proviantera på Gyllene svanen åt nån svältande roddare. Asså. Tacka vet jag mors pastasallad med ärtor tomater och ägghalvor och gräddfil med chilisås. Har nog räddat tre små knattar från många blodsockerfall genom tiderna.

liten konstrunda här ja.

Hong Kong har massor av gömmor. Och vi tar självklart vårt uppdrag, att leta upp dem, på fullaste allvar. Här Mocachina, storlek större lägenhet, men det kan man inte veta innan. Schysst fotoutställning bland annat, och det lilla shoppingcentret Delay No Mall, där vi letade oss in till utställningen bjöd på coola saker. Causeway Bay som är en stadsdel på HK-ön bjöd dessutom på de obligatoriska Singaporenudlarna, vilket alltid får de blivande pekingresenärerna på gott humör!

We like. Elin posar China.

tgiwf.

Tacka gud, det var fredag. What a day! Morgon-tai chi, skräll.. Sedan åkte min japanska vän som är på utbyte från Finland (!), Mio, och jag på utflykt. Biblioteket var typ reserverat för våra tunga böcker men vi hittade ett fint substitut till studiemiljö. Cheung Chau. Min älsklingsresort... Där på stranden tillbringade vi några timmar med näsorna i böckerna, och några minuter med hela huvet i böckerna, strandslumrarminuterna. Sen hyrde vi kajaker, hah, Mio, en gammal wavesurferräv som även snowboardar hade klagat på att hon ville ha äventyr i flera månader. Det fick hon, hehe. Jag kunde inte riktigt tyda hennes ansiktsuttryck när vi tog oss över vågorna för att paddla runt en helt solnedgångsindränkt bergsudde på ön (typ "det här ska hon få fan för"?), men lucky me. Hon tackade mig ca hundra gånger innan vi ens hunnit svepa sportdrycken i surfbaren efteråt...eh? Såå hiimla mysigt! Sen blev det kvällsmat i mitt stammishak under uppsyn av surfer Moses som känner min pojkvän (härligt det här, så familjärt..) och sen båttur hem till HK. Jag hade sovplats so to speak. Sedan, en halvtimma efter hemkomst gjorde vi departure igen, för att fira födelsedag på takterass med medhavd sushi och champagne och en gaanska så nice utsikt över en skyline. Daniel, utbytesstudenten från Tyskland i Växjö, numera adidas-trainee, mötte upp med sina HK-adidas-kollegor och det blev en dejlig kväll. Rödvin hej.

what a wonderful world.

Ååh mys i hela kroppen av Obamas tal! Härligt härligt. Finns dock ett fåtal besvikna studenter i min omgivning...ska bli intressant att spela tennis mot en republikan i helgen, han kanske är revanschsugen, eller så kanske han är en loser. I vilket fall, jag gratulerar, overseas!

hello there köp inte för mycket blåbär

Dagens måndagslyx. Kände mig som en dålig världsmedborgare som köpte dyra importerade blåbär, från andra sidan joorden till dagens frukost. Kände mig dock som en något mycket bättre människa ur mitt ego-perspektiv eftersom det känns som jag laddat med antioxidanter för ett bra tag. Eller ja, tills jag har samvete nog ur finansiell-vs.-moralisk synpunkt att lyxa till det nästa gång. Goodans var det, med havregröt, mjölk och jätteblåbär. För att strö salt på gröten var mjölken importerad från Singapore, men gjord i Austraalien! Vad tusan. När min pojkvän växte upp, och så gammal är han inte, så fick de mjölken direkt i mjölkkanna av bonden. Tacka vet jag schweizerkorna.

endorfiner!

Första springturen i över en timma i hong kongs omgivningar. Kändes nästan kyligt (höör och häpna, höre und staune) när vi skulle gå och spela squash ikväll, så när banorna var fullbokade bestämde vi squashtid tills imorgon och jag bestämde mig för en myycket härlig joggingtur istället. Asiaterna bjuder dessutom ofta på underhållning i form av udda löpstilar och underfundiga idéer, idag sprang en kille om mig. Heela tiden. Han kunde nämligen bara springa snabbt i femtio meter och sedan var han tvungen att hämta andan. Då passerade jag i gemytligt tempo, för att fem sekunder senare bli omsprungen. Och det såg inte ut som intervallträning precis. Jaa, och sedan de damer och herrar som fått för sig att springa baklänges, får mig att känna att utlandsförsäkringen kan ge valuta för pengarna. Läste ikväll upp mina nya tai-chi-rörelser för syrran på skajjp, och hon kan ha vikt sig av skratt, jag vet inte, men iallafall skakat på huvudet. Och man förstår, folk höjer nog ögonbryn med postures så som Slap Foot and Tame the Tiger, White Snake Spits Poison, shiiit, det där gör vi tydligen redan...jeeses, Still to come är Lean in Horse Stance, Stand on one Leg and Ride the Tiger, jag dör!! Herreguud. Återkommer med rapport. Kanske..

music never ends

Var på jazzkonsert igårkväll, ett amerikanskt jazzband som stannade till på universitetet på sin asienturné innan Tokyo, schysst alltså. Trumpet, elgitarr, flygel/synt och percussion. Såå, nu vill jag spela igen. Min orkester i zürich spelar för tillfället bl.a. pianokonsert av Brahms och det är inte heller att leka med..så har man vägen om zürich eller bern i januari så måste man ta sig en titt!

iitii phone home

Igår hade familjen Eriksson Johanell ett family conference call. Härligt! Och tack vare tekniken nuförtiden och Helena aka. call admin så fick jag se allihop på webbcam. Verkligen bra grej. Fick även en rundvandring i huset osv. Och lillebror liksom, när kramade jag honom senast? Innan han åkte till usa hmm kanske typ på göteborgsvarvet i våras. Herregud. Syrran, hmm, hon åkte med mig ner till Schweiz i juni, jäpp där sa vi hej efter världens bästa semester, verkligen. Och med mor och far var jag i montreux på jazzfestival i slutet av sommarn vill jag minnas, det var goda tider! De följde med till zurigo där de fick bo i min fina lägenhet och där vi njöt av stekhett sommarväders ljumma utekvällar med spaghetti, basilika och ett par tre flaskor rött i några dar. Beautiful! Taak alla ni för allt. :) Och nu längtar iallafall jaag så att jag knappt kan bärga mig till nästa träff. På ett hotell på en flygplats på väg mot en helt annan destination...

Men först ska L och jag fira jul i lilla Bäretswil, coolaste byn norr om pfäffikersee tillsammans med föräldrar, alla hans bröder och deras flickvänner och köttfondue as every year, det ska bli mysigt. Ska nog tusan till och med muta hans lillebror cellisten att spela julduett med mig för en riktig stämningshöjare. Mmm man kan ju hoppas iallafall...

På krazy kangaroo när familjen säsongade i st.anton en vecka över nyår 2006. Snaaga om röj!

Antar att det är dags för en bild nu. Nybörjarblogg som börs. Vänta gärna lite för länge.

featherboa

Dagens kväll i HK lika med too much chocolate martini vem som nu kom på den kombinationen. Imorse tänkte jag och min french girl luffa oss runt öarna i norra hk men pga regndroppar på väg till tunnelbanan så landade vi på science museum tillsammans med ett par hundra stycken barnfamiljer istället, skoja att vi hade roligt! I hong kong konsumeras varje dag tio tusen grisar. Det är sånt man må veta. Sedan blev jag lite febersvettig över världens energi-consumptions men...jag slösar inga papper, läser bara bloggar och läroböcker...och mindfulnessar...eh? Kvällen avrundades i fitnessrummet och sedan utgång med vitlöksräkor, citronkyckling, och bla bla bla strawberry daquiris på featherboas bohemchicca bar i soho heela nattenlång. Puss.

snopen i en liten ask

Idag rodde jag över mina hörlurar till ipoden på roddmaskinen (!). Förvånad hej. Skalad sladd känns som en ovettig kombination med ett mycket ofta görasvettigt anlete så nu har jag en jätteanledning att köpe de där illrosa snäckorna jag såg igår..Heh!

Jag skulle kanske annars starta klubb med syrran som även hon gick i temat kortslutning i närhet av kroppsdelar den här veckan...

Min ris-och-nudelstatus har ett kraftigt asien-deficit efter dagens måltider! Lunch med avokado och massa plommontomater, å till middag bakad potatis med laxröra och caesar salad. Slå på stora trumman! Idag kunde jag dessutom drömma mig lite bort från HK-fukt-värme i ett kallt klassrum med kaffe och en jätteclementin med julig doft...Exotiskt!

Snopen nummer två var jag när jag preciis kommit tillbaks från mitt poolbesök i eftermiddags efter att vid morgonlektionen förkundigat att "detta var min sista lektion för veckan, muahhahaa, nu har jag helg, hej!", och får ett samtal av Jan klasskompis. My ass att jag hade helg. Tjugo minuter senare satt jag nyduschad som ett ljus på föreläsning, snaga om inconsistency i kommunikationssystemen här. Baah. Anyways. Nu är det helg. Syster, bror och mor kör höstlovsmys i göttteborg idag, däär hade jag gärna hängt en stund...

schysst asså

Såna häär skor hade jag när jag spelade tennis på lågstadiet. Och nu har jag fått ett par likadana! Jag måste vara en bra snel hest jag. Kommer ihåg att det som mest irriterade mig på den tiden var att mina älsklingsskor alltid blev så fulla av damm från tennismattorna på kanterna. Jag tror att jag fått lite perspektiv på tillvaron, fast bara lite.

stereotypes

Idag hade jag föreläsning till halv tio, p.m. uuh. Först efter två och en halv timme fick föreläsaren snilleblixten "paus". Dagens eftermiddagssquash med fransyskan hade då redan i en timme givit sig tillkänna och resulterat i att några av mina kroppsdelar blivit ett med den stoppade stolen i föreläsningssalen.

However. På denna lektion brukar jag och min klasskamrat Jan sitta och iaktta, förundras, underhållas, skämmas och gapskratta tyst, (det är inget jag egentligen är stolt över), av en man, vi kan kalla honom Alek, som tyvärr lyckas pricka in de flesta punkter på en lite vilsen, macho och jättecool östeuropeisk stereotyps beteende. Killen tror att han är invincible, han är Arnold Schwarzeneggers kusin från öster. Vattenkammad lugg, ska charma alla filippinska flickor i klassen, och verka jätteseriös och ställa frågor som ingen, verkligen ingen, förstår vitsen med. My god. Som man kanske redan visualiserar bjuder även Alek på en generöst tilltagen skjortuppknäppning som nog får de flesta smådjur att rygga tillbaka. De smarta tjejerna i hans grupp vann dock tillbaka allt förtroende med en jättebra presentation, filippinskorna på universitetet pratar grymt bra engelska. Såå snyggt.

vem kom på detta?

Vintertid, jaha. Vem tyckte att det skulle vara en bra idé? Okej. Jag unnar er den sovmorgonen där i europa, men kineserna tänker inte likadant. Förståerligt i och för sig. I europa var den ursprungliga tanken bland annat energisparande, dvs. att man skulle utnyttja solljuset på bästa sätt när det började bli mörkt. Och här, ja, om det handlar om energisparande skulle man nog göra bäst i att vara uppe på natten och minska airconditioningen med massa procent pga nollkommanoll solljus. Well, well.
Men åter till det här med bad idea: När ska jag kommunicera med omvärlden, sverige, schweiz, nu då? Helger? Blir lika connectable som hmm sas kundtjänst. Vi drog dock och såg Vicky Cristina Barcelona på bio ikväll. Helskön film, trots att min kinesiska-läxa gjorde sig påmind i varenda scen i form av subtitles, har väl redan dragit över västvärlden för länge sen kanske.
Unsocial hej.

forbidden city etc etc etc aah

Imorse ringde Elaine. Vem tusan är Elaine tänkte jag med något reducerad hjärnkapacitet pga gårdagens halabalo, jamen det var ju lördagskväll... Men fröken ville bara bekräfta hotellrum och allt till min och elins smekmånadshelg i den förbjudna staden med omnejd. Allt bra. Weeh! Beijing håll i hatten. Vilket prima incitament att öva kina-fraser, så slipper vi kanske äta hund? Nu ska jag aktivera mig och sen blir det gallerirunda i eftermiddag. Fitness room och äggröra på det. Morsningkorsning.

hälsning från mörkret.

Av alla fyrtio korridorer här i the student residence halls det vill säga min bostad under dessa fyra månader, så är vår den som slösar minst på elektricitet, javisst. Spara ska man: Om jordens temperatur går upp med en grad celsius så kan detta leda till 10-procentig minskning av möjlig matproduktion vilket i sin tur kan komma att leda till att 600 miljoner människor blir lidande av svält. So switch off please.

proviantering

Idag har jag och Elin slått på stora spenderartrumman och inköpt en tripp till kinas huvudstad som ska konsumeras i mitten av november. Yes! Har även provsuttit lägenhetskandidater hos den småländske möbelhandlaren (låga poäng idag, kina har nog mer fokus på dimsumskålar och rispinnar), samt provianterat livets väsentliga ting, se ovan.
Kinesiska resebyråer, något stämmer inte här. Det står minst fyra payslip-maskiner eller vad det kallas på bänken bakom kassan och riktigt väntar på att få ta hand om feta kreditkort. Frågar "Can I pay visa?" och får svaret "Nej, vi tar inte kort". Baah!
Anyhow. Precis nu har jag blivit med tennis-date imorgon. Dää känns gött. Ciao!

pysselbok

Vi trodde oss ha undgått det vi fruktade (ärligt, var ju nästan besviken över att få slippa skriva kinestecken)... Näpp. Snart har vi skrivtest. Skriva bokstäver. China. Jag tyckte herr mandarin sa femton stycken tecken och mätte upp, "dä fixar jag". Fel igen. Han sa femti. Nu, ett nytt skissblock, ett antal kafétimmar och characters senare, inser jag att there is some work to be done. Hjelp mig.

Fast jag gillar nog detta.. Om jag erkänner. En annan liten plutt som jag känner funderar just nu på persiska vs. ryska, eh lyd mitt råd: rövarspråket har åtminstone en konsekvent grammatik.. I primary school lär sig kinesiska barn 3000 tecken (och kan ändå inte läsa en tidning). Men eftersom tidningarna i bibblan inte är på china utan kantonesiska så går det om möjligt ännu snabbare för mig att skumma igenom exempelvis elle (blablablalbalblabla Marc Jacobs blablablablabla bla blabla YSL blbllblbaaabla, det väsentliga helt enkelt).

Träningsvärk hej.

the show is over

Hälsningar från "går i sömnen", Tai-Chi-uppvisningen gick fint. Jag tappade inte fattningen, detta trots att Ling trampade lite på mig, men det var göratrångt på scenen. Nåväl, vår kära coach underströk tydligt att det är samling imorgon bitti kl åtta som vanligt...och jag som hade sett fram emot en endaste liten sovmorgon. Det kostar att ligga på topp. Fick behålla tischan, yeah. Sedan kvällsföreläsning till halv tio i mina nyinköpta yogabyxor. Herlit.

Efter lunchen utmanade min fransyska till rumskamrat mig på en omgång squash, och då sa jag självklart inte nej. Verkligen skoj! Första gången jag spelar squash mot en tjej dessutom. Gratis platshyra inklusive rackets, jag börjar fundera på hur mycket i den här stan som inte är finansierat av the Jockey Club, hästkapplöpningsbranschen. However, nästa vecka blir det dags igen, om vi nu kan sitta tills dess, heter det sätesmuskeln?

rudern.

Roddklubben har gjort en promotionfilm om någon skulle vara sugen... Om någon läser, vill säga... Vattnet i Hong Kong är inte rent f.y.i. Puss!

http://www.youtube.com/watch?v=4ZRnsdaLhHE

wiiih!

Jag har lämnat sakna-stadiet och är back on track :) Å vilken energi! Precis tillbaks från grymma tennispasset, huur kul som helst! Tack, mina trägna dagar på TTK:s sandplatser. Det är en görasköj sport. Intog en avokado innan, ångrade mig eftersom en snabb banan nog hade varit 100% bättre uppladdning, men jädrar! Härligt med spring igen.
Helgen bjöd på heldag på roddklubben dessutom där jag nu gjort andra delen på mitt so called rowing certificate som det så snyggt heter... Undrar vad det innebär, men huvudsaken att det låter bra väl. Och, jag blir ju faktiskt bättre! Alla instruktionerna simultanöversätts -från kantonesiska till rikskinesiska... Plötsligt ger någon ett kommando "Backstop" eller "Full slide" och då hajar även utlänningen... Riskerar väl att slå ut tänderna på mig själv eller någon med årorna till följd av "lost in translation" men det får man ta. Vi rodde single sculler som är enmansroddbåt med två åror, och på slutet fick jag köra double sculler med en tjej från roddlaget, grymt var det!

På lördagskvällen hade jag sett fram emot pianokonsert med HK-filharmonikerna som skulle spela Dvorak och Rachmaninoff, men tuuur att biljetterna var slutsålda, för det blev spontankvällsmat med ett Växjö-gäng istället, Lisa från Bangkok och Louise och Linda från Macau och så Elin, Martin, Tomas och Ling som pluggar med mig här. Heltrevligt! Vitlöks- och citronmarinerade räkor, nudlar, cashewnötter och aallt gott man kan tänka sig plus kall öl storlek jetestor (!). Detta mitt på gatan bland marknader med buddhafigurer, drakar och fejkbrillor. Och så drinkar, barer och snack på det. Häärligt. Och sen träffade vi helt otroligt av en slump två till gamla växjöstudenter, Daniel, en gammal utbytesstudent som precis kommit till HK som trainee för Adidas och en tjej som jobbar för Markslöjd i HK sedan längre tillbaks. Coolt! Och sen dök Stefan från exportrådet och hans kompis upp, i denna sjumiljonersstad, springer man alltså på människor man känner. Unbelievable.
Imorgon är den stora dagen för Tai-chi-gruppen... Det vankas uppvisning. Jag hoppas att jag hittar min inre harmoni även på scen, och, ännu viktigare, att jag hittar svarta yoga-byxor innan uppträdandet börjar... Färgglada t-shirts har utlovats, detta kommer bli ett minne alla kategorier... Vår ledare är medlem i olympiska kommittéen, hon satsar allt på detta och I won't let her down, men ja kan ju inte lova nåt..eeeh..

Ciao.

kortslutning

Min kära syster levererade lite inspiration som fick mig att gå och träna riktigt peppad. Mm, lite träningscykel och sånt. På löpbandet visionerade jag i mitt inre det som syrran berättat, att hon taggad går på hårda pass och kommer ut asasvettig på det gamla gymmet ett stenkast från campus där även jag blivit ganska svettig flertalet gånger. Min duktiga och hurtiga syster. Motivation! Och så hände det. Som man ibland funderar på om det får lov att hända, tillsammans med skosnöresincidenter, ett för långsamt stegs konsekvenser, etc. Löpbandet stannar! My god. Det stod endast Error i rutan. Snacka om chock...hah. Jaja. Det hände inte så mycket, jag överlevde och är en erfarenhet rikare.
Drack även en sådan här för första gången. Ska va bra kanske, åtminstone trendig. Och förmodligen lite farlig enligt några forskningsrön. Tacka gud finns det kranvatten i europa. Typ.

schyssta morgonen

Schysst frulle på tu man hand efter dagens tai chi med lilla söta Ling och toast med äggröra och skinka från cafeterian som intogs i skuggan av aalldeles för varm sol redan halv nio. Sedan gjorde jag under förmiddagens www-research den snygga upptäckten att min spontanansökan till csn givit frukt! Jäää! Bidrag är på väg mot kina. Dää känns extra gött, oväntade dollares liksom.

Dagens project hair cut blev också genomfört. Alltså, detta är en högtidlig procedur eftersom det sker alltför sällan. De fyra (4!) personer ur personalen som var involverade i min hårklippningsupplevelse gjorde mig iinte besviken. Receptionisten skrev upp mina personalier och slussade mig vidare till betjänten som visade mig till min plats, låste in min väska och serverade önskad dryck samt tidningar. En sekund senare kommer frisören, lite small talk, och sedan kommer hårtvättaren. Schyssta massagen, trots att jag inte förstår vad han säger på grund av hans munskydd kombinerat med engelska med kantonesbrytning. Well, well, tvättat blev det och klippt och detta till studentrabatt. Heerligt! Funderar dock fortfarande om jag ser lite asiatisk ut nu... Frisören verkade helt salig över att få klippa ett hår som inte var svart, salig ja, han ville tusan aldrig sluta. Så det kanske dröjer ett tag tills nästa gång...

jaggillargröt

Vad hände med pancakesfrukostarna som vi högtidligt, i ljuvligt sällskap och tillsammans med överfyllda fruktfat med vattenmelon, färsk ananas och drakfrukt, äggröra, bacon, rostbröd, grönt te, croissanter och allt annat gode hade som morgonritual för en vecka sen? I am back to havregrynsgröt med blåbärssylt, vilket ju iochförsig veerkligen inte heller är fy skam. But...
Lite saknar vi nog även den sköne teservitören som sex dagar i sträck insisterade på att säga thankyou en sisådär två-tre gånger efter varje påtår. Åh. Lite service, heerligt.

slut på midterms!

Nu har jag jobbat färdigt med alla midterms och presentationer. Grupparbetet förresten, värt en egen rad. Det blev som jag kanske anat (trots min öppenhet för andra människor och deras känslor, läs även hilinis möte med Indiern, vi kan kalla honom Ranji). Jag och en utbytesstudent och fem manliga HK-studenter. Första mötet: Jag bollar idéer. Typ med mig själv. Andra mötet får jag reda på på detta sätt: Det är fredag kväll. Det ringer, jag svarar. Jag sitter på en buss från flygplatsen. "Hello, where are you? säger någon (vet fortfarande inte vem). "Vi har möte nu". Jaha, framförhållning. Sedan bryts samtalet och jag hör inget mer. Kollar mailen, ingen missad inbjudan. Nåväl. Det var väl helt enkelt en spontan sammankomst, kanske fått en kreativ impuls, välkomnas. Tredje mötet, alla är informerade, alla har bekräftat att de ska komma. Ingen förutom jag och den andre utbytesstudenten är där. Efter en halvtimme droppar förste asiaten in. Efter en timme ytterligare någon. Härräguud!

Presentationen gick bra i alla fall. Jag drog på kavajen eftersom de andra grupperna kört på det och professorn alltid ser så välklädd ut. Näpp, dresscoden i vår grupp var snarare Clarks, shorts och ihåliga Rayban-kopior. Man är jättetuff när man har det här. Ujujuj... Jag var glad så länge pojkarna kunde föra fram vårt corporate message så nu kan jag andas uuut! Hej kulturer.

åter bildad.

Istället för att last-call-studera till morgondagens midterm reserverade jag några timmar nu på kvällskvisten till gästföreläsning på pr-fakulteten. Återigen. Och åter givande. Mr Chris Liu avhandlade ämnen som melamin och crisis management inom corporate communications. Finns ju ganska lättillgängliga exempel inom detta ämne i denna del av världen just nu, när mjölkskandaler och smsrykten tävlar om katastrofeffekter. Jag vill ge ett tips till mina läsare: Skaaaffa er en katastrofplan, man vet aaldrig när den kan behövas! Och kan du inte presentera en inom 30 min, "när olyckan väl är framme": Då är du ute ur leken. Yepp. Svårare än så var det inte. Och, BEA:s spokesperson sket en aning obefogat i det blå skåpet vid sitt senaste framträdande. Varför? Han blev emotionell, stackarn. Så bli inte det.

asia surf

Ett litet potpurri från vårt lilla besök på Cheung Chao, en pittoresk liten ö utanför HK, kommer här:

En båttur bort från storstan.

Och en hel sandstrand för endast oss. Trivsam lyx.

Nya lägenheten har vi nu planlagt i detalj. Jaja..

L prövade vingar medan jag gav kommando från stranden. Ont om vind i bukten gjorde det svårstartat men jag var helnöjd och tilldelade naturligtvis applåder vid eleganta och stilfulla vändningar med snits. Vi fick även träffa gamle legendaren Mr Lai Gun, först ut på bräda i HK och grundaren av windsurfingcentret, en gammel räv. Jetesolbränd.

Surfbaren var så nära surfing jag kom denna dag. Och maten är verkligen värd en matblogg. Chili- och vitlöksmarinerad pasta och dagens räkfångst. Inget ris! Nästa gång blir det pröva vind, promise.

Och det lilla fiskarsamhället.

i sucked.

Ciao. Kristina är lika med underestimated the mandarin test today. Hah! Här tror man att man har lärt sig jättemycket, kan till och med säga please take some fruit, why is your wife not your manager? Och sådana saker. Insåg ganska snabbt att det var Ett enda papper som var av crucial importance för halva testet. Inte det jag läst. Well, well. I övrigt: Pluggandet går vidare. Tennispartnern för denna vecka är fixad och jag oorkar inte göra mer tai chi så tidigt varje morgon! Min pluggmate åt en halv anka, one half duck, till kvällsmat idag. Jag åt broccoli. Hej!

bye bye hk.

Han kom som en vårvind med hembakad kladdkaka och sig själv. Det blåste en hel vecka men nu står fasen vinden stilla. Lilla Fågel Blå, verldens i serklass beesta låt, vore ju att ta i, men "kom tillbaks" tycker jag skulle passa bra här. Snälla?

girls with balls

Imorgon ska Lukas på Zurich Open. Vunnit biljetter. Där spelar ena systern Williams och de andra pumorna tennis. Jag anar att Lukas nu kommer upptäcka att hans ordinarie spelpartner, moi, sitter på vissa brister vad det gäller både forhand och backhand och allt. Kort och gott, jag är väl relativt mycket ett lågvattenmärke i sammanhanget. Men, den som inte är medveten om sina brister kan ju inte heller finjustera sina volleysar och annat nödvändigt. Denna vecka får tennis stå på schemat, tillsammans med alla hundratusentals mid-terms och presentationer som jag tror att jag har. Kommer tennisbrudarna även att stöna högljutt efter varje överslagen boll?

handson.

I väntan på reviewen från veckan som gått bjuder jag på ett av de designobjekt som vi tillsammans med risskålar, dumplingskorgar och orkidékonst tryckte ner i Lukas väska för frakt till Schweiz. Denna skojsiga lur finns inte i europa än vad jag vet och känns som ett hett skype-alternativ jämfört med "via-direkt"-trenden som börjar ebba ut lagom tills man räknat ut på vilket håll man ska ha mikrofonen runt örat. Blev dock en svart lur för vår del. Dessutom fick vi 15 procents rabatt eftersom Lukas har bokstaven B i sitt efternamn. Thanks!

back to life.

Världens längsta radio shadow. Jag ber om ursäkt. Veckan som gick var heavenly, Lukas gjorde gästspel i den jetestora staden och bjöd på en görsköj episod i mitt HK-liv.

Nu ska jag ta mig i kragen och försöka hitta tillbaks till the normal life här. Och sedan. Om två månader kan vi väl säga. Drar jag hem!

Puss.

it's friiiday.

Jag tror min tennispartner Sam måste smugglat ner något sövande i min vattenflaska imorse. Denna dag var inte den produktivaste i mitt liv. Å andra sidan, jag har blivit promoted till nästa svårighetsgrad i tai chi och haft ett intressant möte med Hong Kong-locals i min brand management-grupp (en somnade, mmm). Och nu ska Elin och jag ner och vimla, göra Mong Kok, ännu mera osäkert. Hejsvejs!

min kära lilla ponny

När jag nu är så Zurigo-nostalgisk, undrar hur min älskling, den Ljusblå Faran mår. Sist jag hörde något så hade Lukas tagit den in till stan, eftersom "han var rädd att hans egen skulle bli stulen". Va, är det så man hanterar rariteter som denna? Befogad tanke dessutom, eftersom vi hade blivit av med en av racercyklarna i samma kvarter veckorna innan. Buuuh. Snart ska die Hellblaue Gefahr dock få dela en helt egen parkeringsplats med de andra apostlahästarna. Under tak, innanför lås och bom. Nice!

here we go again...

Nää.. Tyfonvarning igen. Denna gång lockar inte ens att sitta instängd med en god bok. Väntar på besök ju och hoppas hoppas verkligen inte att planet kommer få delayas på grund av Hagupits lillebror. Oh no. Förra gången blev tre studentkompisars plan försenat med två dygn... Kanske snurrar till Filippinerna eller så istället. Alltså, tyfonen, inte planet. Snela. Och jag har ju en tennistid imorgon bitti...tusan. Häpp, denna lilla höstfis ska inte stoppa oss. Ajöss

national day

Hej Sverige! Det är kinesiska nationaldagen idag. Detta uppenbarade sig på himlen genom ett jeeetestort fyrverkeri, troligen äkta, men man kan ju inte vara säker. Poliser slussade runt människor hela eftermiddagen, verkade ha erfarenhet av många människor i trängsel. Och vilket eldverk sen, nitroglycerinet lär bereda dimma för en vecka framåt men det vaar det väärt! Jag har även ätit på KFC för första gången i mitt liv, man fick majskolv till vilket gav pluspoäng i schnell-essen-kategorin även om jag nog är mer för morötter och andra rovor.
Och! Jag förstod Carros pik. Jag berättar nyheter. Vi är stolta ägare till egen leeegenheeet i Zürich! Härligt! Den innebär goda saker. Vi kan cykla överallt, jeteviktigt. Vi är mitt i city på nollkommanoll sekunder. Och, dessutom har vi utsikt över vatten från balkongen. Floden Limmat flyter förbi precis utanför. Mamma, pappa och syster har ju faktiskt redan cyklat precis förbi där på väg till favoritbadstället. Och kriteriet grönt är skönt blev också uppfyllt, natur runt husknuten. Så bra.

Och! Som om det inte vore nog på härliga ting, fick vg på master thesis dessutom. Faantastiskt. Firar med ett päron. How good is life?

Får man köpa soffa nu alltså?

thank you mr leung.

Det händer så mycket bra! Den nye föreläsaren i brand management var en fullträff. Har haft ångest för denna kurs eftersom första föreläsaren verkligen inte var något att hänga i träd. Men, skam den som ger sig. Jag visste att det skulle bära frukt. Mr Andes Leung verkar vara en decent praktiker. Sedan att föreläsningen håller på till halv tio på en tisdagskväll är ett annat diskussionsforum.
Och, ännu bättre sak: Nu, är det verkligen iinte långt kvar tills direktflyget från schweiz anländer. Äntligen. Ah! Och, en av bieffekterna kommer bli hotellfrukostar i oändlighet... Eller ja, en vecka. Och lite surfing också. Yeeh!

Jag har en liten sakermåstegöörasnu-lista. Till exempel: bli frisk från förkylning. Det enda bra med den var att jag kunde post-pona min karriärstart i löparteamet en vecka... Tror att jag hittat orsaken dessutom, rummets aircondition är alltid uppskruvad på max när jag gör min dagliga kontroll. In-te bra. Så jag förklarade detta kausala samband för min kära fransyska tillika rumskamrat. Hon är snäll och förstående och åker dessutom på semester imorgon.

Imorgon är det Kinas nationaldag. "Fira" eller inte... Jag ska öva tai chi, äta frukt, dricka kinesiskt te och studera. Ciao!

I sjön vid St.Moritz finns inte lika mycket utrymme som i sydkinesiska havet. Jag är precis i mitten av bilden bland alla andra tusen...

good news!

Jag har goda nyheter. Det känns sååå roligt! Och jag tror jag tänker hålla det lite för mig själv. Det får man göra. Puss på er!

nǐn hǎo

Man kanske kan tro att jag inte gör något vettigt här på andra sidan jorden. Därför en bild på lite av dagens hard work. Lägg till världens största kaffe på kaféhaket Pacific Coffee och två omgångar tai chi. Inte burnout heller riktigt... Lagom är bäst. Zaìjiàn!

omröstning.

Kan någon hjälpa min kära syster att välja skor...? Jag tycker båda är sketahäftiga. Säkert varma också, och vattentåliga. Mmm, här i Hong Kong har ju visserligen också vädret blivit lite mer normalt fast är långt kvar till halsduk och andra höstattribut. Förut har långbyxor varit lika med taxifärd om man behövde röra sig längre än till byggnaden bredvid på grund av denna outhärdliga hetta, men det verkar kanske bli ändring snart! Häärligt. Svett hejdå. Dock får jag nog tillkännage, lite höstsentimentalitet... Vad hände med fallfrukt i en morgondisig trädgård? Äppelpaj med vaniljvisp och stickade tumvantar som bara nästan behövs när man cyklar på morgonen? Springturer med pannband i fint höstförmiddagsväder som ger ångmoln när man andas? Och linssoppa med nybakat bröd för att värma sig i mörkret... Ah! (Blir det automatiskt kallt när det är mörkt eller är det bara ett av lathet vedertaget tankesätt? Bastuar kan ju vara väldigt mörka, men ah.)

Ibland kan man få vara lite sentimental för att komma på vad som är så bra med allt. Längtan till något annat är jättetillåtet i små portioner. Men, om ni bara visste vad jag kommer längta till H to the K när jag kommer till Schweiz nästa gång. Eller hur mycket jag kommer längta efter alptoppar och den snyggaste staden Zürich och mysiga ostfonduekvällar i underställ och skidsockar när jag sitter där i soffan hos mamms och papps med smulpaj å vaniljsås så det räcker och blir över. That's life i guess.

Cheesez!

dj dada

Vi satt på något italienskt-japanskt designcafé med cappuccino och glass när Elin plötsligt upptäcker att en av hennes kurskamrater sitter i en bur och sänder radio inne på cafét. Programmet strömmar ut små bordfasta miniradios som varje besökare kan justera själv. Ballt här i Kina!

exhausted

Hade min första träning med universitetets roddklubb idag. Yeh! Mycket att lära. Men, häftigt. Höll dock på att somna på bryggan av psykisk utmattning... Vi gick på rundtur i roddhuset, en riktig skattkammare tydligen. De flesta av universitetets båtar är av världsklassmärke, myyycket dyrbara saker. Båthuset delas med några andra universitet och, Hong Kongs national team! My god. Vi tränade först på en pontonbrygga för att få lite vattenkänsla, i vattnet sen kände jag mig inte lika cool... Men utmaningar är ju bra, och när coachen efter träningens slut fyra timmar senare sa "You have talent" på halvkinesiska, så fick jag väl bestämma mig för att ge det en chans till. :)

part the wild horse's mane

Morgon-Tai Chi ska få bli min nya vana. Riktigt skönt och jättebra instruktörer och så måste man ju pallra sig dit till åtta varje morgon. Låter ju riktigt okej om det inte hade varit för gårdagens och förrgårdagens utekvällar... Häpp, igår morse var vi fortfarande en tapper skara. Imorse, tredje gången, var jag själv med de kantonesiska studenterna. Jag fick därför privatlektion av en instruktör, vilket ju är en riktigt lyx. "Läxförhören" på White Crane Spreads Its Wings, Single Whips och de andra mystiska rörelserna gick dock inte lika smooth. Jag måste öööövaa!! Hade suttit fint med en instruktionsfilm på youtube...

springtur.

Min oro för att springa själv i en mörk park i Hong Kong visade sig vara hyfsat obefogad.. Igår var första gången som jag skulle jogga efter mörkrets inbrott och jag föreställde mig att det skulle kunna vara ganska öde. Och inte som i Honolulu-öde, där åtminstone tre polisbilar cirkulerade vid löpspåren för att fånga ev. tjuvar och andra lösaktiga. Näh! Kom upp i parken och fick hoppa upp på kanten för att inte bli helt övertrampad av en hel flock sprintande små asiater med bar överkropp och minishorts. Shit vilket tempo.. Helt galet. Hela parken full av löpare/sprinters... Efter några rundor sprang jag förbi en som låg på marken och mycket riktigt såg ut att ha blivit -översprungen. Det var tydligen universitetets cross-country team som tränade. När jag gick hemåt, ja, jag var nog inte riktigt vid mina sinnens fulla bruk, så sprang en tjej ikapp mig och ville värva mig till deras women-team. "Javisst", sa jag såklart och fick presentera mig för alla nyfikna kinesiskor och deras något auktoritära tränare, och nu sitter jag här och får äta upp det på tisdag, första träningen... Bah! Vad hände?

easy riders.

Två små födelsedagar! Bästa pappsen och min sötaste syster gratuleras med sockervadd, rosa moln, hubbabubba, osvosv. Och så några snygga rader från låten som nu varit mitt soundtrack ända sedan igår morse. Hoppas pappsens sachertårta och hilinis pyjamasparty blev två dunderhittar av bästa slag! Shengrì kuàilè as we say here in China! Skulle mycket mycket gärna krama om er jättehårt såklart, men det får bli när vi ses i hejmittvinterland. Yee! Puss.

"Hör du henne där i fjärran, dra förbi? Hon är så fri Helena, ba pa papapaa (pappa!), inte bunden här som vi. Allt hon har är motorcykeln, och en öppen väg. Hon är så fri Helena, vinden lär sig hennes sång"

friska vindar.

Kära läsare, nu har vi utegångsförbud, det flyger saker utomhus. Vi har nått grad åtta på tyfonskalan. Känns, exotiskt! We'll keep you posted.

detta är tusan roligt.

Förra veckan på en gathering med studenter frågade en student från hongkong mig om jag var en finalyearstudent. Jag sa ja. Hur kan du veta det, typ? "Jo", svarade kinesen, "du har en sån typisk sistaårsfrisyr" och menade att alla som håller på med sina finals har ganska eh spartanska haircuts för att de har så mycket att göra. Jag ser alltså jädrigt akademisk ut...Hah!

Det bästa inträffar dock när jag och mina vänner tänkte kolla in spela-på-hästar-faciliteterna på en Jockey Club en annan kväll nånstans. Vi snackar V75-stilen utanför Ica Maxi ungefär, fast med lite större utbud. Den. Gången. Fick Elin och jag inte komma in för att vi såg ut att vara under arton! Muahhah! Vi var inte jätteintresserade av att komma in heller för den delen, så jag nöjde mig med att titta vakten djupt i ögonen och tala om för honom: "Om. Du. Bara visste. Hur gamla. Vi är."
Att vara i sina bästa år as simple.

inga frimärken.

Så spenande.. Denna skylt mötte mig i "loungen" i vårt hus imorse. Imorgon är grad åtta på tyfonskalan prognostiserad, vilket innebär föreläsningar inställda! Juhu? Eller, vad ska man göra då förresten. Är nog inte läge att lägga sig vid poolen heller. Nåväl. Idag virvlade det också en hel del så kändes tryggast inomhus för en sån tyfonnybörjare som jag. Så, mina söde födelsedagsbarn, här på campus är frimärkena fortfarande slut, håll ut, det är bara så att en viss "Hagupit" stoppar mig från att fortsätta jakten. Sorry.

dream on

Gudagott att vara var det i Sankt Annas skärgård i somras. Första etappen. Mys. Skoja inte att jag vill tillbaks. Min styrman också. Det vet jag att han vill.

hårdträning

Medan jag och Elin satt och pustade lite på träningscyklarna i the fitness room imorse kom inte mindre än tre kinesiskor förbi på vägen till skolan för att väga sig. What? Det är den apparat på gymmet som används oftast av kineserna. På andra plats kommer någon slags liggcykel, oftast i kombination med gameboy och flipflops, eventuellt även jeans. De övriga redskapen har vi i stort sett jämt för oss själva, häärligt i och för sig men man börjar ju undra. De undrar väl säkert likadant, utlänningar, jättelånga, flåsande med svettfläckar stora som asien.

"sit down please"

I brist på bilder från denna helg hittills bjuder jag här på några från min tur till Sai Kung och Clearwater Bay på fastlandssidan i lördags. Ett samhälle med fiskarby-anor och lite kontrast till storstaden Hong Kong. Blev dessutom en hejare på kommunikationsmedlet grön minibuss som man kan stanna lite vart som helst. Fungerar på följande sätt (om man frågar mig): Man stannar bussen, den stannar mitt på vägen, man kliver in, skriker ortsnamnet lite kinesiskt, chauffören skriker "vad?", man skriker en gång till, någon annan längst bak skriker "ja!" "sätt dig!", man betalar tre dollar (SEK=inte mycket) och sätter sig. Häärligt.

hungrig hund.

Efter kvällsföredraget på the bankers' club i torsdags kom en kille från exportrådet fram till oss små studenter och frågade om vi visste någon student i Kanton (Kina) som ville göra internship på exportrådet en termin. Bah! Elin (konststudent och inte lika het på gröten som de tre businessstudenterna) sa "Ni skulle sett hur ni såg ut!" om vår reaktion. Jag kan ju tänka mig. Tre små hundvalpar som sett något mycket läckert att sätta tänderna i, och har tungan tillsammans med visst överskott av saliv i framtasshöjd av exaltering. "Anytime!", en sån gammal het och blöt dröm. Men, visst, vi lovade att rapportera om någon Kantonstudent skulle dyka upp.

2!

mitt i disken i köket på mitt farewellparty innan avskedet i zürich. det var roligt och mycket mycket tråkigt, jobbigt, ledsamt, baah. och, jaa, nu är det bara två, t v å, two, zwei, oneplusone, deux veckor kvar tills han den där allra bästa slänger sig på flyget runt halva jordklotet. hole dich am flugi ab! aaaah. yeah.

the hk bankers club

Jädrar vilken kväll. SEB bjöd på föreläsning om "The Global Economic Outlook and Your Investments" i Gloucester Tower i inte mindre än the bankers club inne i Hong Kong. Självfallet hade fyra kunskapslystna (och hungriga) representanter från Baptist University anmält sig och bytt shorts och sneakers mot skjorta långbyxor och finskor. Elin, Martin, Thomas och jag tog oss till fyrtiotredje våningen i the Landmark och intog kunskap, god buffé och ett par tre flaskor rött. Häärligt då. Några barer och klubbar senare sa vi "tack och hej banken", ja klockan var fem, konstigt. Taxin anlände till campus med ett antal slagna hjältar. Mycket trevligt och lärorikt. Och så är det ju en hyfsat skön utsikt uppe i deras lilla mottagningslokal. Seminariet anordnades i samarbete med swedish chamber of commerce, och vi har nu blivit värvade till young professionals här i den stora staden. Jiho. Vi får lov att tacka för en lyckad afton!