schyssta morgonen

Schysst frulle på tu man hand efter dagens tai chi med lilla söta Ling och toast med äggröra och skinka från cafeterian som intogs i skuggan av aalldeles för varm sol redan halv nio. Sedan gjorde jag under förmiddagens www-research den snygga upptäckten att min spontanansökan till csn givit frukt! Jäää! Bidrag är på väg mot kina. Dää känns extra gött, oväntade dollares liksom.

Dagens project hair cut blev också genomfört. Alltså, detta är en högtidlig procedur eftersom det sker alltför sällan. De fyra (4!) personer ur personalen som var involverade i min hårklippningsupplevelse gjorde mig iinte besviken. Receptionisten skrev upp mina personalier och slussade mig vidare till betjänten som visade mig till min plats, låste in min väska och serverade önskad dryck samt tidningar. En sekund senare kommer frisören, lite small talk, och sedan kommer hårtvättaren. Schyssta massagen, trots att jag inte förstår vad han säger på grund av hans munskydd kombinerat med engelska med kantonesbrytning. Well, well, tvättat blev det och klippt och detta till studentrabatt. Heerligt! Funderar dock fortfarande om jag ser lite asiatisk ut nu... Frisören verkade helt salig över att få klippa ett hår som inte var svart, salig ja, han ville tusan aldrig sluta. Så det kanske dröjer ett tag tills nästa gång...

jaggillargröt

Vad hände med pancakesfrukostarna som vi högtidligt, i ljuvligt sällskap och tillsammans med överfyllda fruktfat med vattenmelon, färsk ananas och drakfrukt, äggröra, bacon, rostbröd, grönt te, croissanter och allt annat gode hade som morgonritual för en vecka sen? I am back to havregrynsgröt med blåbärssylt, vilket ju iochförsig veerkligen inte heller är fy skam. But...
Lite saknar vi nog även den sköne teservitören som sex dagar i sträck insisterade på att säga thankyou en sisådär två-tre gånger efter varje påtår. Åh. Lite service, heerligt.

slut på midterms!

Nu har jag jobbat färdigt med alla midterms och presentationer. Grupparbetet förresten, värt en egen rad. Det blev som jag kanske anat (trots min öppenhet för andra människor och deras känslor, läs även hilinis möte med Indiern, vi kan kalla honom Ranji). Jag och en utbytesstudent och fem manliga HK-studenter. Första mötet: Jag bollar idéer. Typ med mig själv. Andra mötet får jag reda på på detta sätt: Det är fredag kväll. Det ringer, jag svarar. Jag sitter på en buss från flygplatsen. "Hello, where are you? säger någon (vet fortfarande inte vem). "Vi har möte nu". Jaha, framförhållning. Sedan bryts samtalet och jag hör inget mer. Kollar mailen, ingen missad inbjudan. Nåväl. Det var väl helt enkelt en spontan sammankomst, kanske fått en kreativ impuls, välkomnas. Tredje mötet, alla är informerade, alla har bekräftat att de ska komma. Ingen förutom jag och den andre utbytesstudenten är där. Efter en halvtimme droppar förste asiaten in. Efter en timme ytterligare någon. Härräguud!

Presentationen gick bra i alla fall. Jag drog på kavajen eftersom de andra grupperna kört på det och professorn alltid ser så välklädd ut. Näpp, dresscoden i vår grupp var snarare Clarks, shorts och ihåliga Rayban-kopior. Man är jättetuff när man har det här. Ujujuj... Jag var glad så länge pojkarna kunde föra fram vårt corporate message så nu kan jag andas uuut! Hej kulturer.

åter bildad.

Istället för att last-call-studera till morgondagens midterm reserverade jag några timmar nu på kvällskvisten till gästföreläsning på pr-fakulteten. Återigen. Och åter givande. Mr Chris Liu avhandlade ämnen som melamin och crisis management inom corporate communications. Finns ju ganska lättillgängliga exempel inom detta ämne i denna del av världen just nu, när mjölkskandaler och smsrykten tävlar om katastrofeffekter. Jag vill ge ett tips till mina läsare: Skaaaffa er en katastrofplan, man vet aaldrig när den kan behövas! Och kan du inte presentera en inom 30 min, "när olyckan väl är framme": Då är du ute ur leken. Yepp. Svårare än så var det inte. Och, BEA:s spokesperson sket en aning obefogat i det blå skåpet vid sitt senaste framträdande. Varför? Han blev emotionell, stackarn. Så bli inte det.

asia surf

Ett litet potpurri från vårt lilla besök på Cheung Chao, en pittoresk liten ö utanför HK, kommer här:

En båttur bort från storstan.

Och en hel sandstrand för endast oss. Trivsam lyx.

Nya lägenheten har vi nu planlagt i detalj. Jaja..

L prövade vingar medan jag gav kommando från stranden. Ont om vind i bukten gjorde det svårstartat men jag var helnöjd och tilldelade naturligtvis applåder vid eleganta och stilfulla vändningar med snits. Vi fick även träffa gamle legendaren Mr Lai Gun, först ut på bräda i HK och grundaren av windsurfingcentret, en gammel räv. Jetesolbränd.

Surfbaren var så nära surfing jag kom denna dag. Och maten är verkligen värd en matblogg. Chili- och vitlöksmarinerad pasta och dagens räkfångst. Inget ris! Nästa gång blir det pröva vind, promise.

Och det lilla fiskarsamhället.

i sucked.

Ciao. Kristina är lika med underestimated the mandarin test today. Hah! Här tror man att man har lärt sig jättemycket, kan till och med säga please take some fruit, why is your wife not your manager? Och sådana saker. Insåg ganska snabbt att det var Ett enda papper som var av crucial importance för halva testet. Inte det jag läst. Well, well. I övrigt: Pluggandet går vidare. Tennispartnern för denna vecka är fixad och jag oorkar inte göra mer tai chi så tidigt varje morgon! Min pluggmate åt en halv anka, one half duck, till kvällsmat idag. Jag åt broccoli. Hej!

bye bye hk.

Han kom som en vårvind med hembakad kladdkaka och sig själv. Det blåste en hel vecka men nu står fasen vinden stilla. Lilla Fågel Blå, verldens i serklass beesta låt, vore ju att ta i, men "kom tillbaks" tycker jag skulle passa bra här. Snälla?