såhär...

Såhär ska en riktig handskriven lapp se ut. Det vankas nationaldag här i landet och personen ifråga är nog pensionär.

ujuj

Nu har jag rensat röda vinbär och frusit in. Jädra jobb, men mycket trevligt att få små bärleveranser från L:s föräldrar på den idylliska landsbygden. Hittar man ett bär i stan så har det nog bepinkats av minst två hundar (hundar är onödigt). Sen har jag även praktiserat framförhållning och fixat efterrätt tills imorrn kväll. Mina föreeldrar kommer ju! Då måste man slå på stora trumman. Och vi har köpt madrasser så att jag inte behöver skänka bort sängen till gästerna och sova på liggunderlag i vardagsrummet, plus i kanten.

För övrigt har jag försökt att bota min egen dumhet respektive bakfylla från gårdagens kalas... Galet var det och en alltför frikostig gästgivare vilket förklarar dagens järnkeps. Sjuukt. Sillkalas med midsommarstuk och massa svenskar som jag aldrig sett, de verkar aldrig ta slut. Kalasmästaren hade lagt in egen sill, medtagen från sverige, i tre olika lagar och gjort gotländsk saffranspannkaka. Allt med respektive dryck. Snaps, vin, öl, dessertvin, punsch, kaffe, mer snaps. Och massor av svenskt godis! Och så var det riktigt riktigt trevligt också. Ett gediget sånghäfte och mindre gedigna sångröster. Dagens jobbardag fick mig dock att inse att detta förblir ett undantag. Jag kan inte stirra på en datorskärm i ett sånt tillstånd, osis.

Dessutom hade vi haft firmautflykt från kl tolv och framåt där det bjöds på apéro-vin med jämna mellanrum vilket nog inte gjorde saken bättre.. eh :) Jaja. Det var ju kul det med. Vi åkte båt och gjorde besök på en gammal kvarn där vi fick baka vårt eget bröd. Jag gjorde en fralla som såg ut som en prinsesstårta. Bland de övriga alstrena fanns elefanter med lite suspekt utseende och klumpar i all sin enkelhet.

Idag köpte jag en stor solros i en kruka som jag satte i min axelremsväska och trampade hem med. Vid spontanköp hinner oftast inte planeringsdelen av hjärnan med vilket kan innebära att man inte har någon aning om hur man ska få hem taberaset, som när jag köpte krukhållare till balkongräcket vilket jag sedan fick hänga på bockastyret och balansera hem tillsammans med kryddträdgården i väskan. Well, idag gick det ju bra iallafall. Thank god.

gigathlon..

Sjit alltså, om jag hade haft en sådan här blogg år 2005 så hade jag skrivit en jädrans lång historia om gigathlon som vi visst råkade vara med i den sommarn. Ett lag, fem människor, fem discipliner och tio uppsättningar stinkande sportkläder i en minibuss. Och mig på inlines. Wii. Herregud. Men vilken upplevelse. Såg precis ett reportage om årets omgång som precis ägt rum, herligt. Schweiz är ju inte jättestort, men vi tog oss ända från tessin i söder till basel i norr med endast muskelstyrka vilket borde vara värt en liten applåd. Det får bli en bild på det innan jag får lyckotårar i ögonen :) Sov gott.


Någon äter frukost som om inget hade hänt/skulle hända.

Någon annan är apnervös.

L väntar på start.

L visar bakdelen och växlar chip. Jag färdig, på alla sätt.

ruhe

L tog sin fullpackade cykel och en nybakad blåbärsmuffins och lämnade hardturmstrasse för två veckor imorse. Hooppas verkligen allt går bra! Cykeln var iallafall nyputsad och meckad med nya däck och allt. Funderar på om han glömde jeans (de hänger fortfarande på tork) och därför kommer få gå runt i cykeltrikåer på kvällarna... Ja ja. Det är inte mitt problem, det är ju inte jag som har semester :)

Men idag var det tusan semesterfeeling! Imorse klockan nio tog jag och två från orkestern lilla dolderbahn uppför zürichberget och vandrade sedan en dryg timme rätt genom skogen till ett födelsedagsbarn som fixat världens brunch med prosecco för ett gäng trevliga människor. Sedan fick vi spela rundpingis i trädgården för att kunna röra på oss igen... Sen åkte vi till Greifensee och badade och hängde tills det blev kväll. Sjuukt härligt. Så borde det vara, jämt. Fast nu är jag mycket nöjd med att sitta still i en soffa och vänta på att jag får gå att lägga mig. Ciao!

häj allihopa!

När man är utlänning så fattar man ibland saker helt fel. Det får man ha överseende med. Man får väl tänka på alla gånger som man fattar helt rätt istället. Kan bli lite knäckande ibland med ostlandets alla tusen hövlighetsregler och do's änd dont's och när man får saker helt om bakfoten. Men, som sagt, whatever.

Igår var vi inbjudna på apéro prolongé. Vi valde att tolka det som alla andra knytisfester -gjorde en fet med fetstor pastasallad, lagom att göda ett postnummerområde, och köpte två köttsaker till L och två majskolvar till moi. Häpp. Grannen kommer förbi och upplyser om att det inte finns grill. Ingen skada skedd, vi inviger grillpannan och traskar upp på takterassen med alltihop. Nee, där åt ingen kvällsmat nej. Fokuset låg på vin och melonhalvor och mozzarella-canapéer. Jaja. Sånt händer, vi var inte ensamma om att vara hungriga, det fanns flera nytillkomna i huset utan erfarenhet av detta mingelevent så vi enades om att utvidga med grillmöjlighet tills nästa år och högg sen in på jättesalladen. Och de gamla veteranerna tyckte nog vi var lite söta i guess. Hursomhelst. Schweizarn fattade också fel vilket var min poäng. Skönt.

bolletieri et moi

Jag har varit på tennisträning hela förmiddagen. Wiih! Högst upp på zürichberg, jag och solen. Hade dock lyckats få med mig både vattenflaska och solkräm, hur gick det till. Glömde alltså keps. Men tusan vilken träning ja. Herr zürich bolletieri filmade medan vi slog forehands och backhands i två timmar och det var inte dumt alls att se hur man ser ut.... Nu är jag laddad och dessutom full av träningsvärk, från musclepump igår och ja. Tennis också. Eftersom regelbundet typ betyder fyra gånger om året. Nu ska det köpas kött. Ikväll är det blockparty(" "), grill med huset på terassen. Ska bli intressant, kanske kan få mig ett snack med damen vars hund pinkade i hissen. Muahhah.

hubbelhatten.

Jag läste någonstans att vichyvatten är bra när man har blåsor i munnen. Hello, vichyvatten! Ett coolt gammalt ord måste jag säga. Eller hubbelhatten som kusinbarn amanda skulle sagt.