och för övrigt..

..Skulle jag råda folk till att inte blanda in mig i troublesome situations, iallafall just nu. Min kompis kuggade advokatsprovet förra veckan. Det är en dyster historia, och på något sätt känner jag för hennes skull att jag måste barska upp mig i alla sammanhang som skulle kunna bli juridiska, för att eh, ja vet inte. Detta tänkte dock inte bokningsansvarige på hotellet i schweiziska alperna där familjen ska inhysas i mars på. Hon mailade in på kontorsmailen, runt tretiden, att bokningen jag gjorde i söndags hade upphävts eftersom blablabla. Jag såg rött och ringde upp snabbare än att hon hade hunnit lyfta fingret från "sänd"-knappen. På fem sekunder hade jag alla argument redo för att stjälpa den stackars människan som efter min slutplädering bad att få återkomma. På en halvtimma hade jag åter kost och logi för familjen eriksson johanell (tacksamhetskommentarer mottages gärna nedan). Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera allt detta dock. Öppnade tillexempel brevlådan ikväll, konstaterade att kontaktlinserna inte kommit än och hörde mig riktigt vresa till. Om jag vore dem skulle jag akta mig för första samtalet imorrn bitti. Och var är min alltommat-tidning. Och ersättningen för uteblivet internet. Hjelp.

jag säger å det

Ja. Projektledaren, ja, hon som leder över tvåhundra personer just nu i vårt nätta lilla projekt, hon fyllde år igår. Hon sjunger i kör och verkar gilla karaoke, och vi är väl hennes familj i guess, så temat var givet, kalaokekväll. Jag hade skrovlig hals så jag tänkte att ja följer med för att fylla upp lokalen. Projektledaren la sitt kreditkort i baren. Vi var två kristinor, en taktik. Mycket prosecco och när det är låtbyte så ser man till att äta på canapeer så att inte turen kommer till oss. Sen ser jag hur en kollega skriver Venga Boys på en lapp och undertecknar The Christinas. Vi satsar på ännu mer prosecco, ifall olyckan skulle vara framme. Lagom framåt tolvsnåret kommer sen Britney-ackord ur högtalarna, den käcka låten Oops i did it again, och två mickar blir framlangade snabbare än att ja hann säga bahnhof. FInt det. Som tur var kom våra karaokemästare till undsättning och allt hade slutat lyckligt om det inte vore för att chefen fångade allt på sin iphone. ... Well well, har iallafall aldrig skrattat så mycket på kontoret som idag. Inget ont som inte bringar något gott eller vad man nu säger on the swedish language.

laax 2009

De här bilderna hittade jag från julhelgen i Laax, brorsans hemtrakter för tillfället. Fint var det.


Lukas med nya skidorna, mycket nöjd (och jag har likadana).

The local mötte oss i aprés-skin på fjället efter en hård arbetsdag. Jag blev så glad att se honom att jag nästan fällde en tår.


Först bastubad, sen massor av mat och sen låg vi här framför brasan hela kvällen. Alla basbehov tillgodosedda.

Jonas fick sina julklappar, den ena åt vi upp.

Dagen efter åt vi lunch i restaurangen där lillan jobbar. Han serverade traktens specialiteter med bravur. Vi är mycket nöjda.

Där, längst uppe på berget, bor han. Knäppte en bild när vi väntade på bussen mot civilisationen. Vi hade gärna stannat.

det var den helgen det

I fredags var det fest. Fantastiskt roligt. Tapas ingick i priset, andreas satte sig bland alla tjejer så att han skulle få mer än dom i killhörnan, men där hade han fel. Om man betalar 130 spänn per person för ett fat oliver och köttbullar så får man helt enkelt hugga in på det som bjuds, haha. Nåväl, vi gick vidare mot rom och cola som också mättar fint. Myycket mycket folk, svenskar, kompisar, folk som inte är kompisar men som man tror att man borde känna (hände undertecknad en gång, han blev jätteöverraskad eftersom han bara bott här i två månader, men det visade sig att han hade spelat cello för håkan tengberg i vargön...så helt fel var det väl inte då).

I allafall. Sen gick jag hem och blev förkyld. Maria och jag gick på pilates på lördan, sen bakade jag rågrutor och däckade överförkyld i soffan. Såå, jag fick ställa in längdskidkursen idag. Iiinte roligt. Fick precis en lägesrapport om hur jättebra det hade varit, men sexton minus och en hel dag utomhus på längdskidor hade nog resulterat i en veckas sjuksemester om man säger så. So, istället har jag snörvlat framför datorn, bokat hotell i engelberg (wiii!) och bakat bullar se ovan.

Eftersom mitt mål är minst en dags snöaktivitet i veckan så ligger jag nu på minus. Nästa helg ska vi dock till Verbier! Så då blir det lite plus igen, som tuuur var.

För övrigt har min mor upplyst mig om att det var ranunkler jag köpte igår, ljusrosa blommor, otroligt snygga. Man får unna sig :)

jag vill tacka livet

nHej! Tillbaks. Idag kom framtiden till saab och internet till mig. 27 januari det var då det hände. Entligen. Jag har massor att ta itu med, gå igenom hundra mail, betala räkningar av allehanda kaliber, tacka nej till inbjudningar där festerna redan ägt rum, beställa kontaktlinser eftersom jag har fått träna i nördglasögon på sistone.. ja ni fattar, inget utrymme för felprioriteringar. Så vad gjorde jag, de första minutrarna tillbaks på intöörnet? Jag läste ett mail "Helena utmanar dig i Kunskapsjakten från NE" och öppnade slentrianmässigt länken medan jag funderade på hur mina hjärnhalvor tänkte sig detta. "Ja men om helena tycker att detta är viktigt så borde jag nog göra det". Jag tog dock mitt förnuft tillfånga, och tillbringade istället en timme på skype med lillebror och på facebook. Allt är alltså som det brukar. Men strax blir det frågesport, jag har det som en morot.

I denna tvåveckiga nätpaus har jag sett mycket på tv, lärt mig saker som viskdäcks positiva effekt på trafikbullret, faran med igelkottar som väcks ur idet, en del rätoromanska vardagsord, ett och annat om hjärtkirurgi osv. L däremot är alltså soldat, nu igen, och har fått det ärofyllda uppdraget att ansvara för de blå linjerna i damernas världscup i st.moritz i helgen. Är det inte fantastiskt? Detta mina damer och herrar är en hel vetenskap, om man får tro målarmästarn själv. Och nog kommer jag släppa en tår när jag tittar på linjerna, förlåt tävlingarna på tv i helgen.
Glöm inte att titta. Och tipsa nära och kära. :) Idag hade han sett fröken pärson i backen. Han hade fått dispens att åka iväg för att "hämta mer färg", jajaja.

I helgen var vi i engelberg och skidade. En mindre svenskkoloni vart man sig än vände. Sjuckt! Lundastudenter med afterski i sikte framför sina coolsolglasögon. Tjipp och hajk sa vi, åt dagens soppmeny och åkte allra längst bort bakom berget där det sista pudret skymtades. Nu måste det komma snö, annars får vi börja spela luffarschack. Imorrn ska jag klättra med karin och på söndag så ska vi på längdskiddag med studenternas sportförening. Och däremellan ska det bli fest, swe-pa, ni kanske minns, javisst, swedish party. Helfestligt.

I mars får vi finbesök. Håll i hatten, inte någon mindre än självaste heleena kommer hit, och med sig tar hon, hör och häpna: blixten och raketen! johanellen och karamellen (mariannekaramellen alltså). Det kommer bli fina dagar. Hela von trapp samlad för ett litet litet tag. Och i slutet på mars ska vi spela mozarts requiem så att det osar om det, två konserter: obs, förköpen har börjat, så skynda till! :) På vår förra konsert kom det ju inte mindre än fjortonhundra besökare, slutsålt, i bästa konserthuset, galet.

Nu sova. Många nya intryck som måste smältas. Ha ha.
Kram och ciao.

heelloooo

Hej! Det är jag. Ni vet vem. Skriva blogginlägg har statt högt upp pa önskelistan, sedan förrförra onsdagen. Sa, vad hende: world wide web tog en paus, en jedrigt lang paus. Jag har pratat med min provider, flera ganger. Igar kom beskedet: "Fru bischofberger, ni har inte betalt räkningen." Alllltsa: Give me a break! Pa alla sätt. Han som far räkningen som e-faktura är soldat för tillfället och bryr sig inte om sadan lyx som kontakt med omvärlden. Han är glad om hans skogsgröna kläder inte luktar allt för illa. Jag däremot har nästan hunnit bli ledsen för allt som man inte kan göra. Häpp, ikväll kommer han hem pa permis sa snart ska vi nog vara up and going igen. Tills dess: Tjipp och hajk. Här sitter jag pa lanad tid. Puss pa er.

här händer det saker

Hej på er! Jag har sverige på besök, mamms och papps halvsover här bredvid mig i soffan och vi har teve-!-kväll. Vi har alltså fått en tv. Tack L:s storebror för detta begagnat-köp. Imorgon har vi konsert med orkestern i Tonhalle, tusen biljetter sålda, detta är inget skämt. Fantastiskt! Jag är förväntansfull och lite nervös, naturligtvis. Jag älskar detta. Och så har vi ju hedersgäster from sweden och allt. Totalt har jag fått ihop femton besökare myself. På måndag går sedan föräldrarnas resa vidare mot lillebrors krypin på berget. Jag har två dagars semester och får följa med, lyx. Hilini verkar dock njuta alldeles förträffligt i alpkolonin trollhättan som tydligen bjuder på overkliga snömängder och längdåkningsmöjlighet.
Apropå overkligt så skrev jag ett sms till min mor förra lördan, i stil med "allt är bra, vi har klarat det". Sms:et kom inte fram, men det gjorde vi turligt nog. Vi var på förmodligen tvåtusentios fräckaste lilla äventyr, skidtur till en hytta i bergen som tillhör en kompis till oss under ganska speciella omständigheter. Det kan hända att jag berättar denna anekdot i många många år. Det var en heerlig upplevelse.

Nu ska jag umgås.
God start på twenty-ten då. Ciao