ad acta

Slut på semestern, åter vid min desk, plikttrogen, imorgon. Min gäst har åkt, soffan är åter soffa, min språkreferens är åter schwiizerdütsch och herrgårdsosten är nästan slut. Jag såg till att han kom tillrätta i sin ruhesessel på nattåget till hamburg (ruhesessel som denna gång innebar fällbar stol wiih). Till björndalen anländer han nog om .. hundra år? Konstaterade att jag kom till hong kong på typ samma restid, oj, ojoj. Jag köpte honom en extra kringla med salt på ifall resan skulle bli lång. Nu måste jag väl börja bearbeta alla göraschyssta saker som vi pysslat med, sad sad.. Jaja, jag repade ju mig när helena åkte hem förra året också så småningom, mot alla odds. Nu har vi dessutom filat lite på nästa tänkbara gathering. Cool...!

Idag tog vi tåget 06.37 från stationen mot alperna. När klockan var nio hade vi redan stått i en kohage uppe på en kulle med två neugierige kossor, typ: kristina: "det här har jag gjort massa gånger", jonas: "ja detta är inte ett dugg farligt", vidare: "varför galopperar dom?", desperat: "nu kan vi kasta oss ut om dom attackerar". Tillbaks på säker mark gjorde vi ytterligare hundra tusen höjdmeter, inspekterade lenzerheides skidortspotential, drack kaffe och åt croissant, åt medhavda pizzabitar på en sten med utsikt (jonas aka kizz de kocks hembakade) och spanade efter stenbocken. På väg nedför berget med alpbussen försökte hilini kommunicera med oss, skrev sms och fick halva tillbaks eftersom jag var tvungen att fokusera på horisonten i alla skarpa kurvor, fahrkrank hej! He, he.

Nu måste jag fokusera på konserten på fredag... Sjukt vad snabbt ett orkesterprojekt kan gå då, och dessutom klämde informationsansvarige à la framförhållning fyra dagar innan konserten fram att det är dresscode decent flamenco-röd, haaahh! Black is the new flamenco red tänker jag och ska nog sätta röda nejlikor på något passande. Röda naglar också.

Och i helgen blir det födelsedagsutflykt modell seriös för L:s ömma mamms. Hört rykten om en tvådagarsvandring alternativt en parisresa om det regnar... Jaa! Det är som maränger och jordgubbar eller jordgubbar och maränger. Jag är likgiltig.

Sedan börjar det bli dags att inreda den här lyan. Sverigevaruhuset får nog räkna med en stororder. Men det får bli en annan dag. Nu, hejdå, jag saknar min brorsa.