häj!!

Och här kommer jag och bloggar lite. Oh hilini och den gamle svensken, mina syskon helt enkelt, verkar ha tagit semester, forever. Jag vill inte va sån, men, när man måste börja läsa sin egen blogg för att de andra uppdaterar för dåligt, ja. Det har gått för långt. Men nu är calorin tillbaks från en vecka i norrlands vandrarmarker, trodde nästan att hon skulle twittra eller nåt annat coolt däruppifrån, men jag är mycket nöjd med att få säga grattis till en splendid promenix på under sjuttitvå timmar, guldmedalj alltså! However. Även jag behövde en paus från den här nollorochettorvärlden och stängde därför i eftermiddags av min dator på kontoret och förkunnade att jag måste gå nu, eftersom jag ska cykla runt sjön, och det är långt, så hejdå. Och nu sitter jag här i soffan i randiga långkalsonger och är helnöjd. After-race kan man väl kalla den känslan. Bara en kall öl som fattades. Av sådana drack jag dock två igårkväll så det får räcka. Calanda, ett öl från fjällen. Med anna, som upplyste mig om att det är slut på orkestersemestern. Vi tog ett kvällsbad och diskuterade livet i ordalag, allmänna vet ja inte, men en härlig sommarkväll var det.