moi et the general consuls

Presentationen över, känns bra. Alla utom jag i min grupp fick skämmas för att de inte satt på sig kavaj. Muahhaha. Jag däremot, tack vare min propra klädsel fick jag glida in på ett seminarium om hur Korea påverkas av Kina som hölls efteråt av Koreas generalkonsul. Till stolsgranne fick jag Indonesiens generalkonsul, trevlig kille, eller ja.. Vi satt tysta och lyssnade på Korea som pratade i en timme -innantill. Inte ett ord där som var improviserat. Kanske var tur, med tanke på hans något torftiga och intetsägande svar under Q&A-sessionen som följde där han ju var tvungen att fundera ut något eget klyftigt. Anyways, lunch-snittar, efterrätts-snittar och kaffe säger ingen student nej till. Jag och kostymmännen enjoyed.

I fredags var jag på en gästföreläsning om the outlook for the foreign policy under Obama-administrationen med Mr Glosserman från Honolulu. Min gamla hemstad :) och mycket intressant föredrag. Kände inte igen mer än två i publiken trots att det var fullsatt, synd att inte fler tar tillfället i akt och lyssnar på spännande personer. Känns ju betydligt mer meningsfullt än att lyssna på till exempel läraren tillika idioten i sales mgmt som vissa studenter tycks se upp till skrämmande mycket...
I helgen var vi på universitetets körkonsert, tredje hörvärda eventet veckan som gått. Jättefint! Fick flashbacks tillbaks till Hawaii och min kära Hawaii Pacific University International Chorale... Bland det bästa jag gjorde på den ön. Lärde oss sjunga på hawaiianska, var med på kör-convent, och massa roligt. Så i efterhand önskade jag nog lite att jag hade varit med i HK-kören, men! Man kan inte göra allt. Sanna, dessa ord. Och när jag kommer hem till Schweiz, då blir det orkestersällskapet igen. Whii.