Skön fredag. Jag fick äntligen göra ugnspannkaka eftersom jag hade hundratusen ägg i kylen och karin lovade att hjälpa till att äta upp tillsammans med björnbär och rödavinbär. Det som skulle bli balkonghäng med sainttropez i glasen blev dock mer soffhäng i åskväder. Med sainttropez i glasen. Våra utgångsplaner la vi däremot ad acta. Jedrigt skönt. Igår var det avskedsfest för en vän med tillhörande avkylningsdopp i sjön vilket resulterade i ännu mer rosékonsumtion. Ett ständig rus det här.
Nu har jag dessutom äntligen fått tag på min pojkvän som tillsammans med sin cykelkollega fick ett otrevligt slut på pragturen, som, turligt nog, slutade mycket lyckligt vilket jag är hundra års tacksam över. Nu vill jag mest att det ska vara söndag morgon så att jag får se dem, hela. Bitte. Och sen har vi nog fått nog av den här separate vacations-serien. Nästa helg blir det davos, ihop, det hade vi i allafall planerat innan allt detta. Och sen ska vi äntligen surfa.
Apropå det träffade jag hundra nya svenskar igår, varav en visade sig bo ihop med en tjej från finland som hade varit aupair utanför stmoritz i den familj där jag var aupair året efter, det vill säga, för hundra år sedan. Vi skrattade mycket högljutt efter denna upptäckt och började sen snacka småbyar i alperna och surfsäsong. Hon skulle göra sin vattenpremiär med kite i brasilien snart, och själv åker jag till en liten trång alpsjö där kitarna är som ett lapptäcke med oproportionerlig sömsmån på himlen... Det här med trassel är väl en grej av flera som jag har lite respekt för i sammanhanget. Plus att jag är lite rädd för vatten då. På vindsurfingbrädan har jag ju ändå alla prylar inom räckhåll. Totalt autonom. Eeh.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar