Jo, tacka gud att jag övertalade mig själv att sätta mig på världens hårdaste sadel imorse trots att det såg mulet och grått ut. En kvart senare kom värsta solskensvädret och jag var en lycklig cyklist ganska länge. Idag fick jag till och med sällskapa med ett antal olika manliga konstellationer som nog tyckte det var kul att erbjuda lite medvind. Helnöjd! En frågade om jag cyklar mycket eftersom jag hade ett så "bra tempo", what? moi. Han måste förväxlat mig med sig själv eller nåt. Sjukt, iallafall, hur mycket snabbare man kan köra när man är i grupp. Jag blev dock helt plakat av den turen, ställde mig i duschen i två minuter och släpade mig sedan till sol- och badstället där jag lade mig insmörjd med solskyddsfaktor 24 från hong kong (pale is beautiful)och päsade resten av dan. Nu är jag hemma, har faktiskt ganska nog av sol och ledigt och borde öppna en studiebok. Måste snarast till herr nespresso dessutom eftersom vi är almost out of drugs så att säga. Nu ska jag vattna min kräutergarten.
Werdinsel. Min lokala sol- och bad-oas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar