thank you mr leung.

Det händer så mycket bra! Den nye föreläsaren i brand management var en fullträff. Har haft ångest för denna kurs eftersom första föreläsaren verkligen inte var något att hänga i träd. Men, skam den som ger sig. Jag visste att det skulle bära frukt. Mr Andes Leung verkar vara en decent praktiker. Sedan att föreläsningen håller på till halv tio på en tisdagskväll är ett annat diskussionsforum.
Och, ännu bättre sak: Nu, är det verkligen iinte långt kvar tills direktflyget från schweiz anländer. Äntligen. Ah! Och, en av bieffekterna kommer bli hotellfrukostar i oändlighet... Eller ja, en vecka. Och lite surfing också. Yeeh!

Jag har en liten sakermåstegöörasnu-lista. Till exempel: bli frisk från förkylning. Det enda bra med den var att jag kunde post-pona min karriärstart i löparteamet en vecka... Tror att jag hittat orsaken dessutom, rummets aircondition är alltid uppskruvad på max när jag gör min dagliga kontroll. In-te bra. Så jag förklarade detta kausala samband för min kära fransyska tillika rumskamrat. Hon är snäll och förstående och åker dessutom på semester imorgon.

Imorgon är det Kinas nationaldag. "Fira" eller inte... Jag ska öva tai chi, äta frukt, dricka kinesiskt te och studera. Ciao!

I sjön vid St.Moritz finns inte lika mycket utrymme som i sydkinesiska havet. Jag är precis i mitten av bilden bland alla andra tusen...

good news!

Jag har goda nyheter. Det känns sååå roligt! Och jag tror jag tänker hålla det lite för mig själv. Det får man göra. Puss på er!

nǐn hǎo

Man kanske kan tro att jag inte gör något vettigt här på andra sidan jorden. Därför en bild på lite av dagens hard work. Lägg till världens största kaffe på kaféhaket Pacific Coffee och två omgångar tai chi. Inte burnout heller riktigt... Lagom är bäst. Zaìjiàn!

omröstning.

Kan någon hjälpa min kära syster att välja skor...? Jag tycker båda är sketahäftiga. Säkert varma också, och vattentåliga. Mmm, här i Hong Kong har ju visserligen också vädret blivit lite mer normalt fast är långt kvar till halsduk och andra höstattribut. Förut har långbyxor varit lika med taxifärd om man behövde röra sig längre än till byggnaden bredvid på grund av denna outhärdliga hetta, men det verkar kanske bli ändring snart! Häärligt. Svett hejdå. Dock får jag nog tillkännage, lite höstsentimentalitet... Vad hände med fallfrukt i en morgondisig trädgård? Äppelpaj med vaniljvisp och stickade tumvantar som bara nästan behövs när man cyklar på morgonen? Springturer med pannband i fint höstförmiddagsväder som ger ångmoln när man andas? Och linssoppa med nybakat bröd för att värma sig i mörkret... Ah! (Blir det automatiskt kallt när det är mörkt eller är det bara ett av lathet vedertaget tankesätt? Bastuar kan ju vara väldigt mörka, men ah.)

Ibland kan man få vara lite sentimental för att komma på vad som är så bra med allt. Längtan till något annat är jättetillåtet i små portioner. Men, om ni bara visste vad jag kommer längta till H to the K när jag kommer till Schweiz nästa gång. Eller hur mycket jag kommer längta efter alptoppar och den snyggaste staden Zürich och mysiga ostfonduekvällar i underställ och skidsockar när jag sitter där i soffan hos mamms och papps med smulpaj å vaniljsås så det räcker och blir över. That's life i guess.

Cheesez!

dj dada

Vi satt på något italienskt-japanskt designcafé med cappuccino och glass när Elin plötsligt upptäcker att en av hennes kurskamrater sitter i en bur och sänder radio inne på cafét. Programmet strömmar ut små bordfasta miniradios som varje besökare kan justera själv. Ballt här i Kina!

exhausted

Hade min första träning med universitetets roddklubb idag. Yeh! Mycket att lära. Men, häftigt. Höll dock på att somna på bryggan av psykisk utmattning... Vi gick på rundtur i roddhuset, en riktig skattkammare tydligen. De flesta av universitetets båtar är av världsklassmärke, myyycket dyrbara saker. Båthuset delas med några andra universitet och, Hong Kongs national team! My god. Vi tränade först på en pontonbrygga för att få lite vattenkänsla, i vattnet sen kände jag mig inte lika cool... Men utmaningar är ju bra, och när coachen efter träningens slut fyra timmar senare sa "You have talent" på halvkinesiska, så fick jag väl bestämma mig för att ge det en chans till. :)

part the wild horse's mane

Morgon-Tai Chi ska få bli min nya vana. Riktigt skönt och jättebra instruktörer och så måste man ju pallra sig dit till åtta varje morgon. Låter ju riktigt okej om det inte hade varit för gårdagens och förrgårdagens utekvällar... Häpp, igår morse var vi fortfarande en tapper skara. Imorse, tredje gången, var jag själv med de kantonesiska studenterna. Jag fick därför privatlektion av en instruktör, vilket ju är en riktigt lyx. "Läxförhören" på White Crane Spreads Its Wings, Single Whips och de andra mystiska rörelserna gick dock inte lika smooth. Jag måste öööövaa!! Hade suttit fint med en instruktionsfilm på youtube...

springtur.

Min oro för att springa själv i en mörk park i Hong Kong visade sig vara hyfsat obefogad.. Igår var första gången som jag skulle jogga efter mörkrets inbrott och jag föreställde mig att det skulle kunna vara ganska öde. Och inte som i Honolulu-öde, där åtminstone tre polisbilar cirkulerade vid löpspåren för att fånga ev. tjuvar och andra lösaktiga. Näh! Kom upp i parken och fick hoppa upp på kanten för att inte bli helt övertrampad av en hel flock sprintande små asiater med bar överkropp och minishorts. Shit vilket tempo.. Helt galet. Hela parken full av löpare/sprinters... Efter några rundor sprang jag förbi en som låg på marken och mycket riktigt såg ut att ha blivit -översprungen. Det var tydligen universitetets cross-country team som tränade. När jag gick hemåt, ja, jag var nog inte riktigt vid mina sinnens fulla bruk, så sprang en tjej ikapp mig och ville värva mig till deras women-team. "Javisst", sa jag såklart och fick presentera mig för alla nyfikna kinesiskor och deras något auktoritära tränare, och nu sitter jag här och får äta upp det på tisdag, första träningen... Bah! Vad hände?

easy riders.

Två små födelsedagar! Bästa pappsen och min sötaste syster gratuleras med sockervadd, rosa moln, hubbabubba, osvosv. Och så några snygga rader från låten som nu varit mitt soundtrack ända sedan igår morse. Hoppas pappsens sachertårta och hilinis pyjamasparty blev två dunderhittar av bästa slag! Shengrì kuàilè as we say here in China! Skulle mycket mycket gärna krama om er jättehårt såklart, men det får bli när vi ses i hejmittvinterland. Yee! Puss.

"Hör du henne där i fjärran, dra förbi? Hon är så fri Helena, ba pa papapaa (pappa!), inte bunden här som vi. Allt hon har är motorcykeln, och en öppen väg. Hon är så fri Helena, vinden lär sig hennes sång"

friska vindar.

Kära läsare, nu har vi utegångsförbud, det flyger saker utomhus. Vi har nått grad åtta på tyfonskalan. Känns, exotiskt! We'll keep you posted.

detta är tusan roligt.

Förra veckan på en gathering med studenter frågade en student från hongkong mig om jag var en finalyearstudent. Jag sa ja. Hur kan du veta det, typ? "Jo", svarade kinesen, "du har en sån typisk sistaårsfrisyr" och menade att alla som håller på med sina finals har ganska eh spartanska haircuts för att de har så mycket att göra. Jag ser alltså jädrigt akademisk ut...Hah!

Det bästa inträffar dock när jag och mina vänner tänkte kolla in spela-på-hästar-faciliteterna på en Jockey Club en annan kväll nånstans. Vi snackar V75-stilen utanför Ica Maxi ungefär, fast med lite större utbud. Den. Gången. Fick Elin och jag inte komma in för att vi såg ut att vara under arton! Muahhah! Vi var inte jätteintresserade av att komma in heller för den delen, så jag nöjde mig med att titta vakten djupt i ögonen och tala om för honom: "Om. Du. Bara visste. Hur gamla. Vi är."
Att vara i sina bästa år as simple.

inga frimärken.

Så spenande.. Denna skylt mötte mig i "loungen" i vårt hus imorse. Imorgon är grad åtta på tyfonskalan prognostiserad, vilket innebär föreläsningar inställda! Juhu? Eller, vad ska man göra då förresten. Är nog inte läge att lägga sig vid poolen heller. Nåväl. Idag virvlade det också en hel del så kändes tryggast inomhus för en sån tyfonnybörjare som jag. Så, mina söde födelsedagsbarn, här på campus är frimärkena fortfarande slut, håll ut, det är bara så att en viss "Hagupit" stoppar mig från att fortsätta jakten. Sorry.

dream on

Gudagott att vara var det i Sankt Annas skärgård i somras. Första etappen. Mys. Skoja inte att jag vill tillbaks. Min styrman också. Det vet jag att han vill.

hårdträning

Medan jag och Elin satt och pustade lite på träningscyklarna i the fitness room imorse kom inte mindre än tre kinesiskor förbi på vägen till skolan för att väga sig. What? Det är den apparat på gymmet som används oftast av kineserna. På andra plats kommer någon slags liggcykel, oftast i kombination med gameboy och flipflops, eventuellt även jeans. De övriga redskapen har vi i stort sett jämt för oss själva, häärligt i och för sig men man börjar ju undra. De undrar väl säkert likadant, utlänningar, jättelånga, flåsande med svettfläckar stora som asien.

"sit down please"

I brist på bilder från denna helg hittills bjuder jag här på några från min tur till Sai Kung och Clearwater Bay på fastlandssidan i lördags. Ett samhälle med fiskarby-anor och lite kontrast till storstaden Hong Kong. Blev dessutom en hejare på kommunikationsmedlet grön minibuss som man kan stanna lite vart som helst. Fungerar på följande sätt (om man frågar mig): Man stannar bussen, den stannar mitt på vägen, man kliver in, skriker ortsnamnet lite kinesiskt, chauffören skriker "vad?", man skriker en gång till, någon annan längst bak skriker "ja!" "sätt dig!", man betalar tre dollar (SEK=inte mycket) och sätter sig. Häärligt.

hungrig hund.

Efter kvällsföredraget på the bankers' club i torsdags kom en kille från exportrådet fram till oss små studenter och frågade om vi visste någon student i Kanton (Kina) som ville göra internship på exportrådet en termin. Bah! Elin (konststudent och inte lika het på gröten som de tre businessstudenterna) sa "Ni skulle sett hur ni såg ut!" om vår reaktion. Jag kan ju tänka mig. Tre små hundvalpar som sett något mycket läckert att sätta tänderna i, och har tungan tillsammans med visst överskott av saliv i framtasshöjd av exaltering. "Anytime!", en sån gammal het och blöt dröm. Men, visst, vi lovade att rapportera om någon Kantonstudent skulle dyka upp.

2!

mitt i disken i köket på mitt farewellparty innan avskedet i zürich. det var roligt och mycket mycket tråkigt, jobbigt, ledsamt, baah. och, jaa, nu är det bara två, t v å, two, zwei, oneplusone, deux veckor kvar tills han den där allra bästa slänger sig på flyget runt halva jordklotet. hole dich am flugi ab! aaaah. yeah.

the hk bankers club

Jädrar vilken kväll. SEB bjöd på föreläsning om "The Global Economic Outlook and Your Investments" i Gloucester Tower i inte mindre än the bankers club inne i Hong Kong. Självfallet hade fyra kunskapslystna (och hungriga) representanter från Baptist University anmält sig och bytt shorts och sneakers mot skjorta långbyxor och finskor. Elin, Martin, Thomas och jag tog oss till fyrtiotredje våningen i the Landmark och intog kunskap, god buffé och ett par tre flaskor rött. Häärligt då. Några barer och klubbar senare sa vi "tack och hej banken", ja klockan var fem, konstigt. Taxin anlände till campus med ett antal slagna hjältar. Mycket trevligt och lärorikt. Och så är det ju en hyfsat skön utsikt uppe i deras lilla mottagningslokal. Seminariet anordnades i samarbete med swedish chamber of commerce, och vi har nu blivit värvade till young professionals här i den stora staden. Jiho. Vi får lov att tacka för en lyckad afton!

VP

På föreläsningen i sales management igår fick kinesernas uttalssvårigheter en ny vändning. Mr Ko, japp det är hans namn, skulle förklara för sina studenter vad VP betyder. Ni kanske redan vet. Orden som kom ur Mr Ko var inte vice pres. utan "Rice President". Jag använde mitt sunda förnuft och lade ihop ett plus ett: V blir R, R blir L. I ett land som Kina är väl denna utskrivning i och för sig befogad. Vi äter väldigt mycket lis.

här bor jag

plugghäst

Idag drog jag med mig Martin på kvällsseminarium med gästföreläsare. Halv nio. Bra drag! Jag kände äntligen entusiasmen över att få lära sig massa nya saker komma krypande. Föredraget hette Corporate Image & Reputation of Large Mainland Enterprises Listed in Hong Kong. Skönt att få lite kunskap, academically acceptable versus practically feasible som damen själv uttryckte det. Det här med PR och public affairs...ständigt hett.
Efter dagens Mandarin-lektion kände jag mig dessutom hjärntvättad på pinyin-språket med alla stavelser och betoningar, så några timmars föredrag på ett mer whatyouseeiswhatyouget-språk blev en festlig avslutning på denna dag. Häärligt. Ska notera alla gästföreläsare, alla möjligheter till insupande av kunskapens ljuva substanser. Så låter det efter tredje veckan. Det är också noterat..

Röda draken brinner för: Hong Kong Museum of History, onsdag är museidag, alla gratis. Dagens var ett mycket intressant ett. Nästa vecka lutar det åt något i design-genren.
Ett plus för att alla kineser jag möter är såå vänliga. Städerskor, vakter, kategorin vanliga, gamla som unga. Häärligt.
Ett minus för den obligatoriska skvätten burkmjölk i museikaffet som jag börjar misstänka har kopplingar till arla-relaterade kina-affärer. Nog om detta. Puss på er.

lantau island

På ön Lantau finns en gigantisk Buddha. Dit drog vi igår. Det var helgdag eftersom alla låg avdäckade efter Mid-autumn-festival. Näh kanske inte.

mid-autumn festival

I söndags firades alltså denna pampiga högtid. Tänk Fallens dagar gånger femtio. Minus alkohol. Ett jätteevent med hög mysfaktor. Man ska fira med sin familj. I brist på våra egna tog vi självklart emot kinesen med sitt tagna namn Andy med öppna armar. Det var nog en god gärning. Vi tog med Andy så han fick åka både tunnelbana, spårvagn och båt. Och så åt vi sushi och månkakor i parken där alla familjer samlats. Andy skulle sedan visa oss hur smärtsamt det är att gå på de massagestenar/fakirpartier som finns lite härochdär i parken, jäättehemskt verkade det. Andy såg ut att få tårar i ögonen. Vi provade själva och insåg dock att Andy kanske aldrig fått gå barfota som barn.

månkakor

Vi snackar världens mäktigaste kakor. Både fysiskt och psykiskt eftersom förmodligen ingen annan kaka kan få en människa att bli så tung och proppmätt. Ingen annan kaka har förmodligen heller i sitt förflutna haft en så ansvarsfull roll som denna, då innehållet ursprungligen bestod av små hemliga meddelanden om revolten mot mongolerna som invaderat Kina under Songdynastin.

Kristina testar: MOONCAKES
- Oväntat nummer ett: i de månkakor som har en söt lotusfyllning (går inte att definiera vad det kan vara) så biter man plötsligt i mitten i en salt genomkokt äggula. Så är livet alltid spännande.
- Oväntat nummer två: De som har nötfyllning påminner oroväckande om Bündner Nusstorte. Dags att se upp för att papperslappar fastnar mellan tänderna även i det lilla neutrala landet mitt i europa i fortsättningen?
- General opinion: Trevlig tradition och ganska gott. Tack kina.

noise

Ett mail med bl a. dessa rader damp ned på studentmailen idag:

"During the activity, some noise may be generated. For study, residents may go to Library or Study Rooms on 19/F during that period 歡迎各位宿生參加"

Mid-autumn festival ska firas, igen. Kanske för att det är utförsäljning på mooncakes nu. Men som sagt, öronproppar är angesagt. Har redan varit på en korridorsträff som resulterade i ett förstadie till hörselskada så jag är beredd att ta varningen på allvar.

今 晚 聯 堂 追 月 夜

customized

Hong Kong börjar kännas lite tillrättalagt. Som en tillvaro i formgjuten plast. Igår på the Midautumnfestival på väg mot den röda draken fanns följande meddelande att finna ovanför knappsatsen i en offentlig hiss: "these buttons are sterilized every 2 hours". Thaanks! Idag i kön till HK:s berömda linbana konstaterades att inte mindre än fyra personer gav anvisningar om vilka personer som skulle få gå in i vilken kupé. (Undrar hur ett skidområde skulle se ut och funka i HK..tror inte vi snackar Flumserberg här..) Ovanför gratistidningarna står meddelanden: "Ta inte mer än en, tack". I tunnelbanan: "Om du inte mår bra, kontakta informationen". Osvosv. Andra mycket möjliga meddelanden: "Ät inte för mycket, du kan få ont i magen", "Hot water might burn your throat", "Baaah!". I vårt korridorshus finns en folder om hur man tvättar händerna. "Hur vore det om du tänkte själv nån himla gång?".

The Food Courts i detta land är värda att bli uppmärksammade. För trettio blygsamma HK-dollars, typ 25 spänn, kan man välja mellan tusen olika saker ungefär. Indiskt, japanskt, kinesiskt, koreanskt, vietnamesiskt, thai, anything! Alla blir glada, och hönigt mätta.

Och nu: sova sött. Gulddraken säger: billiga frimärken is the shit.

akademins högborg

53rd Convocation and Honorary University Fellowship Conferment Ceremony. Det nya akademiska året skulle invigas och självklart fanns en Trollhättetjej på plats, trettifyra grader varmt, 70-procentig luftfuktighet, iförd ylleliknande skrud och så försöka se lite så där härligt akademisk ut. Härligt. Jag hade funnit en plats i skymundan bakom tre rader kortväxta kineser, men blev snabbt delegerad fram till "paradplatsen" där alla hudfärger skulle finnas representerade "som en enda jättestor familj"... Tack kina. Fick i alla fall hälsa på alla viktiga karlar i sammanhanget. Och själva ceremonin var faktiskt ganska ståtlig.

Finn ett fel..

quality life

Bah, vad skönt! Igår efter sista föreläsningen för veckan (brand mgmt som enligt mig bara kan bli bättre), så blev det kalasgod kinesisk kvällsmat med Sverige-Elin och Kina-Ling på festival walk för att inviga the Weekend. Vårrullar, nudelwokar och pork bowls med lis. Mmmm. Sedan shopping vilket någon afton kommer sluta i katastrof eftersom det helt enkelt finns vääldigt mycket att välja på och nike-skor och sånt till förmånliga priser... Farligt. När affärerna stängde vid tio (!) så blev det cafébesök och sedan strax innan tolv (!) lite frukostshopping och marknadsundersökning av the mooncakes som ska ätas i helgen till firandet av Mid-Autumn Festival. Som midsommar fast på hösten, helt enkelt.

Jag försöker bli lite bundis med mina HK-locals-klasskamrater för att snappa upp lokala seder och traditioner. Synd då att jag lär mig mandarin och inte kantonesiska, begränsar ju kommunikationsmöjligheterna lite. Eh, nä. I mandarin så kan varje stavelse ha fyra olika ljud. Mycket, kan man tycka. Och det räcker för mig. I kantonesiskan finns det Sju olika ljud. Ich bin zufrieden.

Imorse blev det en lika skön morgon, med några joggingrundor i parken med Elin och sedan ett pass i fitnessrummet på campus. Detta följt av kvalitetsfrukost bestående av schweizisk yoghurt, russin och päron. Helskönt!

dag hundra

Vi har nu varit bosatta i Hong Kong i två veckor och en dag. Veteraner i sammanhanget. Kan namedroppa några kinesiska tunnelbanestationer, Mong Kok, Wan Chai, Kowloon Tong, ochsåvidare. Kan säga måne på mandarin och hälsa hövligt och mindre hövligt. Väsentliga ting. Provat ut några av de tusen nudelsorter som finns att tillgå på supermarkettarna. En Hello Kitty-variant kan man köpa, ah! Jag börjar trivas här i hettan. Har varit 34 grader den här veckan, men värst av allt är att det är så hög luftfuktighet... Svett är väl lite av common practice, allt är svettigt, alla är svettiga. Bara att acceptera. Det finns en fin poolanläggning i parken bredvid campus, så efter en liten joggingtur är det bara att hoppa i -det 28-gradiga vattnet.. Varmt och gott. I söndags utforskade vi tennisbanorna som tillhör universitetet, väldigt fina, till den blygsamma timavgiften på tio HK-dollar, dvs. åtta kronor femtio öre. Inkl. racket och bollar! Givmildhet, we like.

Nu ska jag på min sista lektion för denna veckan. Fredag är lika med ledig! Hejsvejs.

olympic mood

Equestrian Ballet. Låter ju snyggt och är smeknamnet på den paralympics-gren som vi lyckades kränga biljetter till igår. Gratis är gott. Viiilket event! Här snackar vi ordning och reda.. En ansvarig för korven, en för brödet, en för ketchup, en för senap. Ungefär så kändes service-approachen i allt som skulle fungera. Jätterent och fint och färgglatt, och äntligen lite vindpustar runt niotiden. Kändes också exotiskt för att vara Hong Kong. Både OS och Paralympics hålls ju i Beijing, tänker nu den observante. Hästsporten blev dock av hygieniska skäl förlagd till sköna Hong Kong, vars universitet fick lotta ut biljetter till trägna studenter. Jag fick fyra stycken och det blev en jeterolig kväll. Onekligen en vacker och känslosam sport det där. Canada vann. Tak alla snela hestar.

hej hong kong!

Nya och gamla läsare! Jag går ifrån min endagsblogg, bloggen som fanns till för en dag, till ett något mer regelmässigt bloggande. Anledning: Jag tror jag måste ventilera det jag upplever här i Kina. Det är, stundom, omtumlande experiences. En slags terapi helt enkelt! Välkomna!